NSPH, som är ett nätverk av tretton patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom psykiatriområdet har lämnat ett gemensamt remissvar på psykiatrilagsutredningen.

NSPH ser en risk för ökat tvång, vilket går emot de utvecklingstendenser som funnits inom psykiatrin de senaste åren. NSPH påtalar också att utredningen inte tillräckligt har belyst vilka konsekvenser de juridiska och organisatoriska förändringarna får för vården och patienterna. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, har med sina 13 organisationer, en bred representativitet på området psykisk hälsa/ohälsa. NSPH:s medlemsorganisationer har med undantag för RFHL, svarat gemensamt på förslaget från Psykiatrilagsutredningen.

– Tyvärr har utredningen arbetat strikt i enlighet med direktiven, säger Anki Sandberg, samordnare för NSPH. De förslag som man kommit fram till har därför inte löst de strukturella problem som denna del av psykiatrin brottas med. Systemfel som t.ex. att personer som söker vård frivilligt avvisas och att antalet slutenvårds¬platser i stora delar av landet inte räcker till, har inte berörts.

– Utredningen har heller inte tillräckligt belyst vilka konsekvenser de juridiska och organisatoriska förändringarna får för vården och patienterna, säger Jan-Olof Forsén från NSPH:s arbetsutskott, som deltagit som expert i utredningen. NSPH är positivt till delar av utredningens förslag medan organisationerna i det gemensamma yttrandet avvisar andra delar som innebär att ribban sänks för när det är möjligt att omhänderta människor för tvångsvård. Man ser en risk för att öppen psykiatrisk tvångsvård kan komma att tillämpas för lättvindigt. NSPH säger också nej till att ECT-behandling ska kunna ges med tvång. Kräver moratorium

13 villkor ska vara uppfyllda

– Högre murar byggs runt de psykiskt störda lagöverträdarna om utredningens förslag går igenom. De ska dömas till fängelse och där ska de få psykiatrisk vård om de behöver. Men utredningen beskriver inte hur det ska gå till. Under vilka förutsättningar ska de få vård? Vem ska ge vården? Vilken kompetens ska finnas inom Kriminalvården? Det är många frågor som inte får något svar i utredningen, säger Kjell Broström, intressepolitisk ombudsman på NSPH.

– Vi kräver därför ett moratorium, vi sätter upp tretton villkor för att riksdagen ska kunna besluta enligt utredningens förslag.

– Vi säger också ett kategoriskt nej till förslaget om att införa särskilda skyddsåtgärder enbart för gruppen personer med psykisk störning. Det innebär en särbehandling i förhållande till andra grupper där återfallsrisken är betydligt högre, säger Kjell Broström.

Bättre vård eller mera tvång

I NSPH:s remissvar konstateras också att man kan se två olika rörelser inom svensk psykiatri, bägge påhejade och till stora delar finansierade av det offentliga.

Den ena rörelsen handlar om demokratisering av vården och ökat inflytande och delaktighet för patienter, brukare och anhöriga och deras intresseorganisationer. Denna rörelse handlar också om att bryta fördomar och stigmatisering och att normalisera uppfattningen om psykisk ohälsa hos allmänheten.

Den andra rörelsen handlar om att utöka möjligheterna för tvångsanvändning, att bygga högre murar runt de psykiskt störda lagöverträdarna och att koppla samman psykisk ohälsa med farlighet och kriminalitet, viket bidrar till att öka fördomar och stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Utredningen tycks ha påverkats av denna senare rörelse.

NSPH menar att det är svårt att förena dessa båda rörelser och att det är upp till lagstiftaren att välja i vilken riktning man vill gå. I stora delar av Europa fortsätter arbetet mot ett ökat patientinflytande och delaktighet för patienter, brukare och anhöriga. Det är NSPH:s önskan att även Sverige väljer denna väg.

För mer information kontakta Kjell Broström 073-940 35 88, kjell.brostrom@nsph.se