Ibland skadar jobbet själen. Detta hölls det idag ett seminarium på riksdagen om, då Socialdemokraterna lyfte frågan om diskriminering på arbetsplatsen.

Kommunikation och demokrati hänger ihop

Den själverfarne författaren Börje Eriksson talade om vikten av kommunikation för, inte bara likabehandling i arbetslivet, men också för hela demokratin. Att mobbning på arbetsplatsen inte är de enskildas ansvar, utan hela samhällets. Ifall man vill komma åt problemen med psykisk ohälsa är arbetsplatsen rentav en av de första platserna att börja på. Han nämnde vikten av människors egna berättelser för att skapa motivation för de makthavare, vittnen och chefer som kan skapa förändring.

Sjuktalen har ökat med 70% sedan 2010

Annika Strandhäll, socialförsäkringsmininster, öppnade därefter sitt tal med att konstatera att negativ särbehandling i arbetslivet är en väldigt viktig fråga. Mellan 100 och 300 tar årligen livet av sig pga kränkningar i arbetslivet. 9% av Sveriges arbetstagare upplever att man blir kränkt och mobbad på sin arbetsplats. 30 000 går in i sjukskrivningar varje år pga kränkningar på sina arbetsplatser, och sjuktalen har ökat med 70% sen 2010. Av alla som sjukskrivs idag är 42% pga psykiatriska diagnoser, ångest, stress och depressioner. 2 av 3 är kvinnor – men när män arbetar i de miljöer där kvinnor är överrepresenterade mår de lika dåligt och blir sjukskrivna i lika stor utsträckning. Det är tänkvärt.

Samhället behöver en större beredskap

Riksdagsseminarium om arbetslivsdiskrimineringFör att exemplifiera hur dålig samhällets beredskap kan se ut berättade Annika Strandhäll om en arbetsplats inom biståndshandläggning som fått den dubbla arbetsbördan – men inte en enda ny anställd. Hon poängterade att arbetsbelastning och arbetsmiljö hänger ihop med både hur människor presterar och mår. Hon varnade också för att vi ska titta för mycket på symptomen istället för att titta på grundproblem. Detta vill regeringen göra genom bland annat:

  • En jämförelse av kommuner som är mans- respektive kvinnodominerande och annan forskning om just kvinnors arbetsmiljö.
  • En omfattande granskning av 3 000 arbetsplatser.
  • Arbete för en bättre företagshälsovård.
  • Ett helhetsgrepp om statens insatser inom hälso- och sjukvården i relation till arbetslivet.

”Kommer man med en psykiatrisk diagnos från offentliga sektorn är chanserna låga att få det godkänt som en arbetsskada”, sa ministern. De flesta anmäler inte ens sin arbetsskada, för de känner att det inte är någon idé.

Annika avslutade med att säga: ”Det behövs ett ännu större engagemang inom de här frågorna och en insikt om hur stor den här problematiken är, för både de som drabbas, de arbetsplatser som berörs och samhällsekonomiska konsekvenser. Jag har frågan högt upp på min agenda.”

Flera orsaker – flera möjliga lösningar

Björn von Sydow, riksdagsledamot, pratade om arbetsskadekommissionens arbete med att stärka arbetsskadeförsäkringen och förbättrade arbetsmiljöer. TCO berättade att riskfaktorer för psykisk ohälsa är mobbning, ökade krav, mindre tolerans, minskad egenkontroll, obalans mellan ansträngning och belöning, rollkonflikter. Detta skrev även FORTE om i DN Debatt i april.

Ett par förslag på lösningar som lyftes från publiken var möjligheten att ha nationella samordnare och en mobbningkommision (vilket ex. finns i Norge) inom arbetslivsfrågor av det här slaget.

Under seminariet hölls en tyst minut i Riksdagen för offren för attackerna i Paris den 13:e november.