2015 har varit ett händelserikt år för NSPH och våra medlemsorganisationer. Tyvärr dröjer besluten om NSPH:s och Riksförbundet Hjärnkolls resurser och uppdrag till efter årsskiftet. Enligt psykiatrisamordnare Kerstin Evelius är mer pengar till psykiatriområdet i stort att vänta.

Idag, torsdagen den 17 december, fattar regeringen beslut om ramarna och grundprinciperna för de kommande årens politiska satsningar på psykisk hälsa. I slutet av november flaggade Kerstin Evelius, regeringens psykiatrisamordnare, för att regeringen avser att satsa mer pengar på psykiatriska frågor – förhoppningen är att anslaget ska höjas från 840 miljoner kronor per år till 1 100 miljoner kronor.

Under NSPH:s Inspirationsdag i slutet av november påpekade Kerstin Evelius att en viktig aspekt av finansieringen är att pengarna även ska användas på bästa tänkbara sätt.

-Skolverket har fått ytterligare 200 miljoner kronor för att stärka elevhälsan. Samtidigt är det Folkhälsomyndigheten som kan mest om det förebyggande psykiatriska arbetet. Hur får vi dem att samarbeta kring ett bra förebyggande arbete kring psykisk hälsa för barnen, undrar Kerstin Evelius retoriskt.

Detaljerna i SKL:s överenskommelse med regeringen om riktade insatser inom psykisk ohälsa under 2016 är i princip klara. Ett formellt beslut ska fattas av SKL den 18 december. Om de förväntade besluten då tas kommer Sveriges kommuner och landsting/regioner i stort ha 845 miljoner kronor i stimulansmedel enligt överenskommelsen. Totalt innebär det mer pengar än tidigare, en resursförstärkning på omkring 150 miljoner kronor.

Mårten Jansson, som varit ansvarig för NSPH:s mobilseringsarbete under PRIO-satsningen, har tittat på de första uppgifterna om den tänkta överenskommelsen.

-Spontant tycker jag att det ser lovande ut. Om statsbidragen ska användas till bättre analyser, handlingsplaner och uppföljningar finns det all anledning att patienter, brukare och anhöriga blir ännu mer involverade i arbetet. När våra röster är med i dialogen brukar kommuner och landsting ha lättare att ta sikte mot det som deras insatser ska leda till och inte nöja sig med att räkna pinnar och mäta vad de själva gör, säger Mårten Jansson.

De senaste tre åren har NSPH haft ett tydligt uppdrag både som dialogpartner på nationell nivå till regeringen, SKL, berörda myndigheter och som stöd för dialogen mellan lokala och regionala intresseföreningar och deras kommuner och landsting. Vår delaktighet i kampanjen Hjärnkoll och bildandet av Riksförbundet Hjärnkoll har också varit ett sätt för NSPH-organisationerna att aktivt bidra i utvecklingen på området. Tyvärr dröjer besluten om NSPH:s och Riksförbundet Hjärnkolls resurser och uppdrag till efter årsskiftet.