När FN:s barnkonvention nu förväntas bli svensk lag så finns det ökade möjligheter att driva frågor som rör barns situation kopplat till psykisk hälsa. Men samtidigt innebär lagen att NSPH:s medlemsorganisationer behöver arbeta än mer med att få in barnperspektivet i det egna arbetet.
Konsekvenserna av att barnkonventionen nu ska införlivas i svensk lag diskuterades på ett nätverksmöte som NSPH arrangerade den 21 september för medlemsorganisationerna. Ett lagförslag är ute på remiss, och frågan har aktualiserats i och med att NSPH är en remissinstanserna och de inom nätverket som är involverade i arbetet är i full färd med att lusläsa lagtexten och sammanställa synpunkter.
Om och när beslutet väl fattats om att barnkonventionen ska bli svensk lag, så stärker det barns möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda – vilket kommer påverka alla samhällsinstanser.
-Förhoppningsvis kommer barnkonventionen leda till att vi alla får mer mandat att driva frågor som rör barns rättigheter och nya målgrupper att samarbeta med, säger Louise Kimby, mobiliseringsansvarig på Hjärnkoll.
Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention, hoppas att barnkonventionen ska ge ökade möjligheter att uppmärksamma situationen för barn som av olika anledningar är i samhällets vård, och har blivit omhändertagna och/eller placerade.
För barnkonventionen kommer skapa nya förutsättningar – och skyldigheter – för alla samhällsaktörer att värna barns rättigheter.
-Barnkonventionen kommer förhoppningsvis ge ökat mandat för NSPH och medlemsorganisationerna att lyfta barnrättsfrågorna i olika sammanhang, men samtidigt så innebär det också att vi själva behöver bli bättre på att få in barnperspektivet i våra verksamheter, säger Johanna Wester på NSPH, som dagligdags jobbar med rättighetsfrågor inom antidiskrimineringsprojektet Din Rätt.
Johanna Wester påpekar att det nu gäller för alla organisationer att ”ställa in barnrättsglasögonen” när man ser över den egna verksamheten. Hon får medhåll av Catherine Koff, utbildningsansvarig på Frisk & Fri – riksföreningen mot ätstörningar.
-Det blir uppenbart att vi behöver involvera barn och unga än mer i våra verksamheter, för att få ta del av deras perspektiv, säger Catherine Koff.
I grunden handlar de 54 paragraferna i barnkonventionen om att underlätta för barn att beskriva sina behov – detta för att de tydligare kunna kräva sina rättigheter.
FAKTA OM FN:s BARNKONVENTION
Barnkonventionen antogs 1989 och har sin grund i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, men fokuserar mer tydligt på hur barns rättigheter ska kunna säkerställas. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som en av de första länderna i världen. De länder som skrivit under barnkonventionen måste lyfta in alla delar av konventionen i sin lag på något sätt. År 2004 blev Norge första land i världen att göra barnkonventionen till lag. Det innebär att hela dokumentet infogas i den nationella lagstiftningen, vilket ger ett större barnrättsligt skydd. Sverige har beslutat att, som andra land i världen, att införliva barnkonventionen i sin helhet i den nationella lagstiftningen. Målsättningen är att barnkonventionen ska bli lag i Sverige i januari 2018.
De länder som i nuläget inte har antagit barnkonventionen är USA, Sydsudan och Somalia. Nyligen beslutade dock Somalia att signera barnkonventionen, vilket är det första steget mot en ratificering.
