För att barnkonventionen ska leda till konkreta åtgärder som stärker barns rättigheter så krävs ökade kunskaper om barn med psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar. Detta bör kompletteras med handfast vägledning om hur den nya lagen ska tillämpas, annars riskerar lagtexten att bli mer tomma formuleringar än ökade rättigheter för barn.
Sverige har beslutat att, som andra land i världen, att införliva barnkonventionen i sin helhet i den nationella lagstiftningen. Målsättningen är att barnkonventionen ska bli lag i Sverige i januari 2018. Lagförslaget har varit ute på remiss, och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa har som remissinstans lämnat sina synpunkter.
-Vi är på det stora hela positiva till att barnkonventionen nu ska införlivas i svensk lag. Sedan kommer det bli viktigt att konkretisera den nya lagtexten, så att den får genomslag i praktiken och inte bara blir en skrivbordsprodukt med fina formuleringar, säger Nicole Wolpher, intressepolitisk talesperson för NSPH.
Som exempel nämner hon de i myndighetssammanhang förekommande formuleringarna ”barnets bästa har beaktats” och ”står inte i strid med barnkonventionen”. Vad innebär dessa rent konkret? Hur säkerställs att det är barnets perspektiv som iakttas?
Utredaren föreslår att det bör finnas en vägledning gällande tolkningen och tillämpningen av barnkonventionen, med konkreta exempel på situationer som rättstillämpande myndigheter kan ställas inför. NSPH vill se detsamma och anser att en vägledning också behöver förmedla vikten av att ha god kunskap om barnets individuella behov i samband med tillämpningen av den nya lagtexten, i synnerhet rörande barns delaktighet och inflytande samt barnets bästa.
Här ser NSPH ett stort behov av ökad kunskap om psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar samt hur det kan vara att leva med psykisk ohälsa. Vägledningen bör exempelvis handla om hur man kan möta och tala med barn som har psykisk ohälsa, och hur man gör dem delaktiga.
-Här ser vi stora brister, till exempel visar forskning att barn med NPF bedöms som mindre trovärdiga av polis och domstol. Det är viktigt att barns rättigheter även når de barn som är mest utsatta i samhället och som ofta riskerar att ha störst problem med psykisk ohälsa. Många barn far idag illa, deras rättigheter behöver tryggas och tillgodoses, säger Nicole Wolpher.
Hon poängterar att arbetet för barnets bästa inte bara ska omfatta hur vi arbetar med barn med egen psykisk ohälsa utan att det också är viktigt att se till att föräldrar med psykisk ohälsa får den vård och det stöd som de behöver.
I de fall där det uppstår konflikter mellan barnkonventionen och den befintliga lagtexten anser NSPH att de juridiska skrivningar som ger barnet de bästa förutsättningarna får företräde.
Ett område där Sverige behöver bli mycket bättre på att stärka barns rättigheter rör den allt för vanliga förekomsten av isolering och andra tvångsåtgärder. Vi är ett av få länder som isolerar barn i samband med utredning av brottsmisstankar, vilket har fått kritik av FN:s barnrättskommitté. Tvångsåtgärder används på bland annat SiS-institutioner och inom den psykiatriska slutenvården, med ett stort möjligt mörkertal i andra instanser i samhället. NSPH anser att det är allvarligt att barn utsätts för dess tvångsåtgärder i så pass stor utsträckning och att det är oerhört angeläget att påskynda arbetet för att hitta alternativa, och mer lämpliga, metoder i arbetet med barn.
Läs mer här:
Barnkonventionen sätter barns rättigheter i strålkastarljuset
