När landets första utvärdering av peer support-verksamhet inom socialpsykiatri presenterades lyftes såväl positiva effekter som utmaningar för framtiden fram. Minskat självstigma och ökat självförtroende hos brukarna belystes särskilt. Även vikten av planering och förankring för att nå positiva effekter poängterades.
En peer supporter är en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, som utbildats för att arbeta som professionell kamratstödjare inom vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning/variation. Den svenska modellen för att implementera detta är utvecklad av NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) inom det arvsfondsfinansierade projektet PEER Support.
Utvärderingen, som är genomförd av Anneli Gustafsson och Cecilia Ingard, är den första inom svensk kommunal socialpsykiatrisk verksamhet. Syftet är att studera upplevelser och tankegångar hos chefer, personal, peer supportrar och brukare under införandet av peer support i fem socialpsykiatriska verksamheter i Stockholms stad.
Anneli Gustafsson (bilden) har genomfört utvärderingen tillsammans med Cecilia Ingard.
De positiva effekterna är flera. Brukare upplever att de har fått stöd av peer supportrar på en rad konkreta sätt: genom samtal, motion, studiecirklar. De nämner att peer supportrarna har bidragit till att skapa struktur i deras vardag; bland annat genom att följa med på möten.
– /…/ jag har fått förståelse för vad den [diagnosen] innebär i praktiken och i min kontakt med vårdenheter och myndigheter, säger en av brukarna i utvärderingen.
Andra positiva effekter är minskat självstigma och ökat självförtroende hos brukarna. Också en ökad och förbättrad kommunikation med andra brukare lyfts fram som en positiv effekt.
Men det är inte enbart brukarna som upplevt goda effekter. I utvärderingen nämner verksamheterna att de blivit bättre på att se verksamheten i ett brukarperspektiv. De nämner saker som ökad kunskap och förståelse.
– Jag har ju inte varit sjuk, om man säger så. Man har ju inte varit själv där nere, man är ju personal bara, säger en ur personalgrupperna.
Vilka är då förbättringspunkterna? En viktig slutsats som Gustafsson och Ingard identifierar är att planeringen och förankringsarbetet vid implementering av peer support bör fördjupas för att uppnå bästa möjliga effekt. Detta gäller särskilt gentemot den personal som ska arbeta tillsammans med peer supportern. Dessutom framgår det i utvärderingen att ansvarsfördelningen mellan samverkande parter förtydligas.
– Jag visste inte om att det var en peer supporter förrän sista gångerna. Jag visste faktiskt inte om att det kallades för det, säger en representant för personalgruppen i utvärderingen.
Projektet PEER Support löper till årsskiftet, men intresset för peer support-verksamhet är mycket stort runt om i landet. Inom kort hålls en framtidskonferens i Stockholm, där peer supports framtid stakas ut. Mer information om konferensen kommer ni att finna på nsph.se. Tidigare kommunicerat datum i november måste ändras, så håll ögonen öppna efter en uppdatering både här på webben och i sociala medier.
Hela utvärderingen av peer support inom socialpsykiatrin hittar ni via denna länk.
