I slutet av juni skrev NSPH ett öppet brev till landets regiondirektörer med reflektioner över de särskilda pengar för brukarsamverkan som regionerna får i arbetet för bättre psykisk hälsa. I brevet fanns en uppmaning om att använda årets pengar mer effektivt, vilket har väckt en del reaktioner. Mårten Jansson, utvecklingsledare på NSPH, berättar om varför brevet sändes ut:
Mårten Jansson
Varför valde NSPH att skriva ett öppet brev kring brukarsamverkan till landets regiondirektörer?
-För att höja intresset för frågan! Öronmärkningen av 24 miljoner kronor för brukarsamverkan över landet är en väldigt liten del av hela psykiatrisatsningen. En miljon kronor (som de flesta län har fått) kan slarvas bort – men man kan också göra väldigt mycket bra saker med den summan för att öka kunskapen om hur patienter, brukare och anhöriga upplever sina behov eller skapa möjligheter för intresseföreningar att mobilisera och bidra i utvecklingsarbetet i en region.
Vad har förvånat dig rörande det som gjorts hittills för de öronmärkta pengarna?
-Många kommuner och landsting verkar ha en väldigt oklar bild av vad brukarsamverkan är, och sakna ett mål med vad man själv vill få ut av den. Jag slås även av det görs många aktiviteter – med och för brukare – men utan att kunskapen om brukarnas behov ökar.
Vad har NSPH fått för respons på brevet?
-Överlag positiv, från såväl brukarrörelsen som kommuner och landsting. Oftast är det ju inte regiondirektörerna som hör av sig utan de verkar ha skickat brevet vidare i sina organisationer och bett någon annan besvara det. Men vi får rapporter om att man på flera ställen faktiskt verkar använda det som underlag för diskussion – och det är precis det vi vill!
Vad behöver göras för att pengarna ska användas på bästa sätt?
-Jag tror det är smart att använda pengarna till att skapa inflytande just på de områden man ringat in i sina handlingsplaner att man vill utveckla. Sätt er tillsammans med brukare och brukarföreningar och inventera vilka behov som målgruppen har och formulera mål för satsningarna – ur målgruppens perspektiv – och gör en plan där brukarna och deras föreningar också får en aktiv roll: Kan de samla kunskap i sina egna föreningar? Kan de vara med och göra brukarrevisioner? Kan ni skapa blandade grupper med personal och brukare som värderar olika underlag?
Vad kommer NSPH att göra nu?
-Några av de län som hört av sig kommer vi att besöka för att fortsätta dialogen. Vi hade från början tänkt bjuda in till en nationell workshop i Stockholm, men vi ser nu att vi lättare når fram genom att istället försöka stimulera till möten ute i landet där kommuner, landsting och intresseföreningar kan hitta tydligare mål och planer för hur pengarna ska användas.
