Under inspirationsdagen ”Psykisk hälsa har ingen ålder” diskuterades vägar att förbättra den psykiska hälsan hos en åldrande befolkning. Äldre personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa pekades samtidigt ut som nyckelpersoner som bör ges inflytande och möjlighet att påverka vård och omsorg.

Janne Schaffer

Vår inspirationsdag kunde inte ha börjat bättre: Janne Schaffer spelade rakt in i våra hjärtan och gjorde en personlig reflektion över livet, musiken och karriären i ljuset av de egna erfarenheterna av att vara anhörig/nära vän till personer med psykisk ohälsa.  Det skapade ett engagemang och en innerlighet som satte en prägel på hela dagen och lyfte fram möjligheterna att skapa bättre psykisk hälsa för äldre.

Samtidigt är den psykiska ohälsan hos äldre ett ämne som manar till allvar, och påkallar handlingskraft. Symptom på psykisk ohälsa bland äldre personer uppmärksammas inte, utan det ses som en naturlig del av åldrandet att må dåligt och ha tankar på att vilja avsluta sitt liv. Det leder till onödigt lidande när behandlingar inte sätts in i tid för den som mår dåligt. Ida Malm, projektledare för NSPH-projektet Åldras och må bra, pratade om att äldre ska ses som en maktfaktor.

Ida Malm, NSPH

-Vi anser att äldre inte bara ska erbjudas en meningsfull fritid och ett ökat välbefinnande. Istället är de nyckelpersoner som bör ges inflytande och möjlighet att påverka vård och omsorg. Det är en förutsättning för att samhället ska kunna möta framtidens växande vårdbehov, sa Ida Malm.

Hon berättade att Åldras och må bra vill stärka målgruppens möjligheter till inflytande i samhället, förändra attityderna kring äldres mående och bidra till ökad öppenhet kring psykisk ohälsa hos äldre. Projektet vill också skapa dialog med vård och omsorg samt ta fram kunskapsunderlag för hur samhällets stöd för äldre med psykisk ohälsa kan utvecklas.

Stefan Fors, som är docent i Folkhälvovetenskap och knuten till Aging Research Center, ARC, gav sedan en beskrivning av vad forskningen kunnat se i skillnaderna i psykisk hälsa hos den äldre befolkningen. Äldre kvinnor har större problem med depression och ångest än män, och var tredje kvinna över 77 år har exempelvis problem med ångest.

-Vi ser att det finns tydliga skillnader i psykisk hälsa, och att sociala faktorer tillsammans med egen sårbarhet spelar roll för hur ohälsan ser ut. Det är svårt att angripa sociala problem i samhället på ett snabbt sätt, och istället betydligt enklare att förskriva medicin. Det är frustrerande för de som i vardagen möter äldre personer som mår dåligt, då de har svårt att påverka de sociala faktorerna, berättade Stefan Fors, docent i Folkhälsovetenskap.

Marie Milling, Milja Ranung, Sven-Erik Henriksson och Marie-Louise Söderberg

Ett konkret sätt att bryta isolering och utanförskap och skapa nya kontaktytor för äldre personer är samtalsgrupper, som lyfter existentiella frågor och kan ta upp erfarenheter av psykisk ohälsa. Milja Ranung från FoU Nestor har forskat på och utvärderat samtalsgrupper för äldre. Hon ledde ett panelsamtal med Marie-Louise Söderberg projektledare, Stadsmissionens livsberättelseprojekt, Sven-Erik Henriksson från Vuxenskolan Västmanland (med Samtalsgrupp senior och jag) samt Marie Milling, som ansvarar för Riksförbundet Hjärnkolls arbete med samtalsgrupper för seniorer (“Vi pratar om livet”).

Tillsammans konstaterade de att den största utmaningen med samtalsgrupper är att kunna nå ut till de allra mest utsatta, som inte själva klarar att bryta isoleringen och ta egna initiativ. De utvärderingar som gjorts på olika samtalsgrupper för äldre visar på att deltagarna har positiva erfarenheter: de har gett ökade möjligheter till försoning och acceptans, minskad upplevelse av ensamhet och ångest och större tilltro till framtiden.

Barbro Westerholm, Liberalerna

Barbro Westerholm, riksdagsledamot för liberalerna, avslutade dagen. Hon lyfte fram samtalsgrupper tillsammans med välfungerande trygghetsboenden som viktiga nycklar till att bryta ensamheten hos äldre. Hon reflekterade även kring årsrikedom och problematiserade över ålderismen i Sverige, som gör att vi inte ser den potential till samhällsdeltagande som finns hos äldre personer.

-Flest årsrika personer finns faktiskt inom näringslivet, medan staten är värst. Det är ett rent slöseri med resurser att inte dra nytta av de erfarenheter och engagemang som finns samlade hos äldre. Det ger också farliga effekter då den påtvingade isoleringen för många äldre kan leda till psykisk ohälsa, säger Barbro Westerholm.