Vi oroas djupt av beskedet att Hjälplinjen ska läggas ner vid årsskiftet. Det är ett stort svek mot människor med psykisk ohälsa som ringer och får hjälp anonymt. Svaret att regionerna ska ta över lugnar oss inte, skriver Anki Sandberg, NSPH och Maria Kindefält Trygg, Riksförbundet Hjärnkoll.

De ansvariga verkar inte ha förstått värdet med en kvalitetssäkrad jourtelefon, skriver debattörerna.  Foto: Colourbox / Caroline Andersson

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle den 17 November 2019


Vi oroas djupt av beskedet att Hjälplinjen ska läggas ner vid årsskiftet. Det är ett stort svek mot alla dem som ringer och får hjälp anonymt. Vi vet att den psykiska ohälsan växer och att trycket på de övriga, ideellt drivna, hjälplinjerna redan är för stort – hur kan man då besluta om att den enda rikstäckande hjälplinjen som finns ska läggas ned?

Regionernas ovilja att fortsätta finansiera tjänsten kommer slå tillbaka då det kan leda till ökande kostnader kopplade till psykisk ohälsa om färre erbjuds stöd i ett tidigt skede. Det går också direkt emot regeringens satsningar på suicidprevention samt ambitionerna att göra det lättare att söka hjälp.

Hjälplinjen erbjuder tillfälligt stöd vid psykisk kris eller svåra livssituationer via en jourtelefon som är öppen alla dagar. Hjälplinjens uppdrag har varit att arbeta förebyggande genom att erbjuda en första kontakt kring psykisk ohälsa samt hänvisning till rätt instans för den som behöver mer hjälp.

Jourtelefonen tillkom på initiativ av brukarrörelsen för snart 20 år sedan. Redan då fanns ett stort behov av tillfälligt psykologiskt stöd. Efter 10 år togs verksamheten över av Inera AB och integrerades framgångsrikt i 1177. Vi trodde då att tjänsten därmed hade tryggats.

Tyvärr visar det sig vara fel. Vi inom brukarrörelsen är oroade: NSPH representerar 13 nationella brukarorganisationer och Hjärnkoll har i sin tur 14 regionföreningar som kraftsamlar antistigmaarbetet över hela Sverige.

De ansvariga verkar inte ha förstått värdet med att det finns en kvalitetssäkrad jour för alla som inte vet vart de kan vända sig för att få tillfälligt stöd. Inte ens hälften av de som ringer i dag (14 000 samtal av 30 000 når fram) får kontakt och den hjälp de behöver. Det talar för att Hjälplinjen snarare borde bli mer omfattande, så att fler får rätt hjälp i ett tidigt skede.

När Hjälplinjen utvärderats har detta lyfts fram som värdefullt:

  • Konkret hjälp och stöd att sortera i tankar och känslor
  • Fokus på det som går att påverka och som stärker den egna förmågan
  • Specifik hänvisning vidare inom vården om det behövs
  • Hjälp att formulera sitt problem och information om de rättigheter man har
  • Upplevelse av att någon annan lyssnar till det som känns omöjligt att hantera eller stå ut med
  • Ställföreträdande hopp – att lita på att förändring är möjlig trots att det är svårt att tro på mitt i en kris

Att stänga ner denna verksamhet och hänvisa till regionerna utan att ha en konkret plan för hur detta ska gå till är inget annat än oansvarigt. Svaret att regionerna ska ta över ansvaret lugnar oss inte. Att hänvisa hjälpbehövande till vårdcentralen och psykakuten visar att de ansvariga inte förstår värdet av den omfattande och anonyma rådgivning som Hjälplinjen erbjuder.

Verksamheten bör istället för att avvecklas istället utvecklas så att fler får tidig hjälp. På så sätt skulle den psykiska ohälsan effektivare bekämpas och vården kunna avlastas vilket på sikt leder till minskade utgifter för regionerna. Alla vinner på detta!