Lena Hallengren, socialminister.

Det ökade trycket på de ideella stödlinjerna, behovet av en Hjälplinje 2.0 samt de ideella organisationernas roll i att mota den ökande psykisk ohälsan under Coronakrisen. Det var på agendan när socialminister Lena Hallengren bjud in till samtal med Patientrådet.

Den 31 mars snabbinkallade socialminister Lena Hallengren (s) regeringens patientråd. Med på mötet var även Acko Ankarberg (kd), ordförande för socialutskottet. Socialministern hade bjudit in till mötet för att diskutera situationen med Corona och effekterna av viruset och dess bekämpning för de grupper av patienter och funktionsnedsatta som är representerade i patientrådet.

Lena Hallengren inledde mötet med att ge en nulägesbeskrivning av hur arbetet förs och de insatser som sätts in för att bekämpa smittspridningen av Corona, bland annat fältsjukhuset som sätts upp vid Älvsjömässan och besöksförbuden på äldreboenden som regeringen gick ut med samma dag.

Conny Allaskog, ledamot i NSPH:s styrelse, sitter som NSPH:s representant i patientrådet och var med på mötet för att delge konsekvenserna av Corona för våra målgrupper; patienter, brukare och anhöriga med erfarenhet av psykisk ohälsa.

-Vi ser ett tydligt ökat tryck på de ideella stödlinjerna med personer som söker stöd för sina orostankar. Detta sker samtidigt som nationella Hjälplinjen lagts ned vilket är mycket olyckligt. Vi i civilsamhället står beredda att hjälpa till i den här krisen. Vi hoppas att medel nu säkras till våra föreningar så vi får ökade möjligheter att fortsätta bidra till samhället i denna svåra tid, säger Conny Allaskog.

Conny Allaskog, ledamot i NSPH:s styrelse

Samma dag som mötet hölls publicerade NSPH en debattartikel om att nationella Hjälplinjen behöver öppnas igen för att möta den växande psykisk ohälsan i Coronakrisens skugga.

Conny Allaskog lyfte på mötet även fram de bredare konsekvenser som kan komma framöver om Corona-situationen leder till en ekonomisk kris med ökad arbetslöshet och social utsatthet i dess spår som kan komma att innebära ytterligare risker för ökad psykisk ohälsa.

– Det behövs en genomgripande analys av konsekvenserna av vad effekterna leder till för den psykisk ohälsan, samt en nationell handlingsplan kring vad olika myndigheter, civilsamhälle och andra aktörer kan göra för att minimera de skadeverkningar som nu kan komma att uppstå, säger Conny Allaskog.