Brukarstyrd inläggning, frikort, egeninläggning, eller självvald inläggning. Beroende på vilken region en patient tillhör används olika namn på den överenskommelse med psykiatrin som ger patienten möjlighet att läggas in direkt på avdelning utan en särskild bedömning av läkare. Nu har Socialstyrelsen gett NSPH i uppdrag att följa upp hur patienter som haft möjlighet att använda självvald inläggning upplevt metoden.

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ”utvärdera det vetenskapliga stödet och den i landet beprövade erfarenheten avseende metoden självvald inläggning inom psykiatrin”. Som en del i det uppdraget har Socialstyrelsen bett NSPH att följa upp hur patienter som haft möjlighet att använda självvald inläggning upplevt metoden.

NSPH vill ta reda på hur man upplevt att överenskommelsen fungerat, hur den påverkat patienternas psykiska hälsa och återhämtning samt hur den påverkat deras personliga tillvaro med exempelvis arbete, fritid och relationer.

Mårten Jansson, NSPH. Foto: Caroline Andersson

– Vi är väldigt glada att Socialstyrelsen förstår att vi i patientrörelsen kan bidra med mer än åsikter och synpunkter i olika områden. I patientrörelsen är vi bra på att göra undersökningar och förmodligen kan vi vara bättre på att kartlägga sådana värden som psykiatrin själva inte är så vana att följa upp, t.ex. hur självvald inläggning påverkar patienternas privatliv, egenmakt och återhämtning. Vården kan ibland vara så fixerade vid att mäta sin egen produktion att de ofta missar att ta reda på vad deras insatser skapar för kvaliteter ute i samhället, säger Mårten Jansson, utvecklingsledare på NSPH.

– Vår ambition är även att ta reda på hur patienternas anhöriga upplevt att självvald inläggning fungerat och påverkat dem, fortsätter Mårten Jansson.

Flera metoder för insamling av synpunkter

NSPH planerar att inledningsvis samla in patienternas och de anhörigas erfarenheter, upplevelser och synpunkter genom enkäter och djupintervjuer. Avslutningsvis ordnas fokusgrupper med patienter och anhöriga där de får möjlighet att reflektera över den hittills insamlade informationen.

– Fokusgrupperna hjälper oss att rangordna vad patienter och anhöriga anser vara viktigast för att vårdformen ska fungera optimalt. Vi får också fram vilka beskrivningar och indikatorer som patienter och anhöriga i framtiden kan bidra med till vårdens uppföljning för att man ska vara förvissad om att insatsen ger bra resultat, säger Mårten Jansson.