Är det vanligare att personer med intellektuell funktionsnedsättning döms till rättspsykiatrisk vård jämfört med andra? Det är en av flera frågor som Hanna Edberg, specialistläkare i psykiatri samt rättspsykiatri, försöker få klarhet i. Hennes långsiktiga mål är denna grupp som lätt hamnar lite mellan stolarna i dagens rättssystem ska få bättre behandling och rehabilitering.
Förutom att hon jobbar som chefsöverläkare på Norra Stockholms Psykiatri samt är verksam inom kriminalvården där hon möter personer som sitter häktade, så har hon en doktorandtjänst på Karolinska Institutet. I sin forskning tittar hon på personer med intellektuell funktionsnedsättning som genomgått en rättspsykiatrisk undersökning*. Målsättningen är att genom registerstudier granska mönster i vilka som genomgått rättspsykiatrisk undersökning under en 25-årsperiod. Genom detta kan hon kartlägga hur personer med intellektuell funktionsnedsättning förekommer inom rättsväsendet: Vilka brott begår de? Vilka straff åläggs de? Vilken behandling får de och vad händer när de väl släpps ut?
Personer med intellektuell funktionsnedsättning passar varken in i fängelse eller inom rättspsykiatrin, konstaterar Hanna Edberg utifrån sina egna intryck av hur vården inom rättspsykiatrin är organiserad.
-I den bästa av världar så skulle vi skapa en tredje påföljd, som anpassas efter personer med tillstånd som inte är behandlingsbara, och som kan fokusera mer på habilitering och arbetsterapi, säger Hanna Edberg.
*För den som vill läsa mer om Hannas forskning så finns bland annat denna vetenskapliga artikel.
