När man vill genomföra förbättringar är det viktigt att följa utvecklingen för att se om man är på rätt väg. Genom att göra mätningar över tid får man information om hur resultatet varierar. Mätningarna kan göras på olika nivåer och i olika syften.

Mätningar är ett kraftfullt verktyg och vi påverkas redan från början när vi börjar mäta. Genom att synliggöra önskade värden och hur man vill ha det, skapar man inte bara kunskap om hur det går utan blir också påmind om att faktiskt försöka åstadkomma detta  hela tiden.

Patientens perspektiv på vården

NSPH:s kvalitetsprojekt samarbetar med Agneta Schröder, tf forskningschef vid Psykiatriskt Forskningscenter i Örebro. Agneta Schröder har tillsammans med sina medarbetare och docent Lars-Olov Lundqvist utvecklat ett instrument för mätningar av kvalitet inom psykiatrisk vård. Mätinstrumentet för olika former av psykiatrisk vård har tagits fram under många år av forskning.

Mätinstrumentet

Ett stort antal patienter inom psykiatrins sluten- och öppenvård intervjuades och ringade in vad de ansåg vara de viktigaste dimensionerna i begreppet kvalitet. Det var:

  • Bemötande
  • Delaktighet
  • Stöd
  • Avskild miljö
  • Säker miljö.

Utifrån dessa dimensioner skapades ett mätinstrument som utgår från patientens perspektiv. Frågorna i enkäten är anpassade efter varje vårdsituations kontext och instrumentet är anpassat för att mäta vårdkvalitet inom olika typer av psykiatrisk vård.

Under kvalitetprojektets gång fick en forskargrupp i uppdrag att utveckla instrumentet för boendestöd och sysselsättning.

Hon mäter ur patientens perspektiv

Agneta Schröder är tf forskningschef vid Psykiatriskt forskningscentrum Örebro och arbetar bland annat med att utveckla ett instrument som mäter kvalitet inom den psykiatriska vården. I det arbetet har hon tagit fram ett frågeformulär utifrån patientens perspektiv, vilket betyder att patienter och personal får svara på samma frågor och att dessa utgår ifrån vad patienterna tycker är viktigt.
—Tidigare instrument har i huvudsak utvecklats utifrån vad professionen tycker är kvalitet. Det här har vi gjort utifrån intervjuer med patienter inom den psykiatriska vården där de beskrivit vad de lägger in i begreppet vårdkvalitet. Patienter har också utvärderat frågorna. Detta har lett till att andra frågor kommit fram som till exempel handlar om hot, aggressivitet, skam och skuld, berättade Agneta Schröder under sitt föredrag vid NSPH:s kvalitetetseminarium på Visa vägarkonferensen i maj 2013.
Den första mätningen visar bland annat att patienter generellt skattar kvalitet i vården lägre än vad personalen gör utom när det gäller den fysiska miljön. Det gäller också delaktighet som patienterna skattar lägre än vårdpersonal.
—Det ska bli väldigt spännande att se vad resultaten visar nästa gång vi gör mätningar, säger hon avslutningsvis.
Text och foto: Tommy Engman

Mätning inom boendestöd

Under 2014 mätte vi kvalitet ur brukarnas perspektiv i 9 kommuners boendestöd och daglig verksamhet. Vi testade två nya enkäter, som utvecklats av en forskargrupp med experter på boendestöd, sysselsättning och rehabilitering.

I testomgången medverkade: Botkyrka, Ekerö, Järfälla, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Hallsberg, Lindesberg och Örebro. Resultatet visar bland annat:

  • Generellt gott resultat för upplevd kvalitet inom boendestödet
  • Vad som kan bli bättre i relationen mellan brukare och boendestödjare
  • Att delaktighet skattas lägst av alla dimensionerna

Jämfört med  andra mätningar visar resultatet att:

  • Graden av delaktighet varierar inom olika typer av verksamhetsområden
  • Delaktigheten verkar vara lägst i vård- stödformer med minst frihet för individen inom slutenvård, rättspsykiatrin och i boende med särskild service.

Ladda ner rapporten Brukarnas upplevelse av kvalitet inom boendestödet

Forskargruppen som utvecklat instrumentet för boendestöd och sysselsättning:

  • Agneta Schröder, Med. Dr., tf forskningschef, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro läns landsting.
  • David Brunt, professor, Linnéuniversitetet Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Växjö.
  • Mikael Rask, docent, Linnéuniversitetet Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Växjö.
  • Ann-Britt Ivarsson, professor, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet.
  • Lars-Olov Lundqvist, docent, forskningschef, Habiliteringens forskningscentrum, Örebro läns landsting.

Mätning inom sysselsättning

Resultatet från mätningen inom sysselsättningsverksamheterna bearbetas i skrivande stund, oktober 2014.