Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Var och en som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är unik
Att ha en funktionsnedsättning är olika för olika personer. Det som du upplever som en svårighet eller styrka behöver inte en annan person med samma diagnos göra och så vice versa.

Att ha en funktionsnedsättning innebär ofta att du har olika svårigheter i vardagen
Kanske har du svårt med att läsa, koncentera dig eller att komma ihåg saker. Hur stora dina svårigheter är eller blir beror på vilka anpassningar och vilken hjälp du får. Rätt anpassat stöd kan göra stor skillnad i din vardag!

NPF är ett samlingsnamn för flera diagnoser
ADHD är ett exempel på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den är också en av de vanligaste. Man räknar med att cirka 5 procent av befolkningen i Sverige har ADHD. Andra diagnoser som ryms inom begreppet NPF är autismspektrumtillstånd (ASD), språkstörningar, intellektuella funktionsnedsättningar, dyslexi och dyskalkyli, Tourettes syndrom och tics.
Det är vanligt att en och samma person har flera av de här funktionsnedsättningarna.

NPF är något som man föds med eller får som väldigt liten
Oftast syns inte funktionsnedsättningen på utsidan. Istället har den sin grund i hur hjärnan arbetar och fungerar. Hos personer med NPF jobbar hjärnan på ett lite annorlunda sätt än hos andra. Vid dyslexi till exempel, som innebär att man har svårt att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text, så har vissa funktioner i hjärna som styr språket inte utvecklats på samma sätt som hos andra.
Vid ADHD, för att ge ett annat exempel, så handlar det om en annorlunda nivå av signalsubstansen Dopamin i hjärnan. Detta påverkar bland annat en persons förmåga att koncentrera sig.

Idag är det fler killar än tjejer som får NPF-diagnoser
Det beror bland annat på att killar ofta har en mer synlig funktionsnedsättning och att diagnoskriterierna är satta utifrån killar. Ofta förknippas till exempel ADHD med ett utåtagerande beteende och då missar man eller feldiagnosticerar tjejernas ADHD-problematik som kanske istället tar sig uttryck i t.ex. ångest, ätstörningar eller självskadebeteende.

Du som har en NPF-diagnos har rätt till stöd i skolan och rätt till olika hjälpmedel
En del kan till exempel behöva hjälp med struktur och planering. Idag finns det också flera mobilappar som du kan använda för att strukturera din vardag. Riksförbundet Attention, som är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, har också grupper där du kan träffa andra som befinner sig i en liknande situation och delta i olika aktiviteter. Vi har gjort en checklista över hur du går tillväga för att få rätt stöd i skolan, kolla in den!

Du har också rätt till stöd även om du inte har någon diagnos
Och om du inte är nöjd med en läkarens utlåtande be om en annans och få en ny utredning. Ge inte upp!

Till sist, du kommer alltid att ha kvar din funktionsnedsättning men det går att hitta stöd och strategier så att din vardag fungerar. När man får stöd och hjälp att hitta strategier med det som är svårt kan man också utveckla sina styrkor.

Källa: Marie Adolfsson, Utbildningsansvarig på Attention Utbildning