Vi efterlyser en tydlig plan från regeringen hur utvecklingsarbetet inom psykiatrin ska utformas närmaste åren. Utan tydliga signaler ökar risken att arbetet bromsas in och att kompetens och kontinuitet går förlorad, skriver Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) som representerar 13 patient-, brukar- och anhörigorganisationer.

Socialminister Lena Hallengren på Socialdepartementet behöver ta täten i det fortsatta arbetet med att utveckla psykiatrin. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle den 17 februari 2019

Staten har sedan nittiotalet lagt resurser på att förbättra psykiatrin. Processen att omvandla de gamla stora institutionerna till en modern, individanpassad och nära vård har inte varit enkel. Statens engagemang för att driva på utvecklingsarbetet har enligt vår uppfattning haft ett positivt signalvärde som gjort att svensk psykiatri kunnat flytta fram positionerna. Med hjälp av den ökade uppmärksamheten samt resursförstärkningen från staten har förbättringar skett inom områden såsom kvalitet, kompetens, samverkan, brukarinflytande och avstigmatisering.

Vi ställer oss bakom behovet av en långsiktig och sammanhållen plan för statens satsning såväl på förebyggande åtgärder som på en god och nära psykiatrisk vård och omsorg, vilket de tre senaste psykiatriutredarna efterlyst. Men vi efterlyser också tydliga signaler från regeringen om vad som ska hända på kort sikt – annars är risken stor att pågående utvecklingsarbete bromsar in och tappar fart.

I en tid när vi verkligen behöver ta itu med den ökande psykiska ohälsan och de brister och väntetider som kontinuerligt uppmärksammas så har vi inte råd med att arbetet på den nationella nivån står stilla. I regioner och kommuner råder stor osäkerhet kring hur regeringens förväntade satsning kommer utformas. Kontinuitet och kompetens riskerar gå förlorad, om vi nu får se nya långa beredningsprocesser och kompletterande utredningar innan konkreta insatser görs.

Vi hoppas att regeringen med nytillträdda socialministern Lena Hallengren (S) i spetsen nu tar sig an frågan med största skyndsamhet och drar nytta av den samlade kompetensen inom området. Ta vara på det engagemang som finns hos huvudmän, myndigheter, forskare och inom brukarrörelsen – många kan och vill bidra till en modernisering av psykiatrin!

Många utmaningar kvarstår för att uppnå en jämlik, patientfokuserad vård. För att nå dit anser NSPH att de fortsatta satsningarna på psykiatri måste fokusera på:

  • Bättre samordning mellan kroppssjukvård och psykiatrisk vård för att komma till rätta med att personer med psykisk ohälsa allt för ofta får sämre vård för dödliga, men behandlingsbara, fysiska sjukdomar.
  • Etablering av nya vårdformer för den som lider både av psykisk ohälsa och av beroendesjukdom för att fånga upp denna utsatta patientgrupp.
  • Ett systematiskt arbete för att förebygga och minska förekomsten av tvång.
  • Bättre vård och stöd till placerade barn och ett kompetenslyft inom personalstyrkan.
  • Se över hur vård och omsorg beställs och följs upp av huvudmännen, samt se till att utvärderingarna även sker med ett brukarperspektiv
  • Ta till vara brukare och anhörigas kompetens och göra brukarrörelsen till medskapare i verksamheten. Brukarnas upplevelser och önskemål är en kunskapskälla som ska vägas samman med forskningen och professionens beprövade erfarenhet.

Låt oss inte tappa fart i utvecklingsarbetet. Genom att arbeta tillsammans – stat, huvudmän, myndigheter och brukarrörelse – ökar vi möjligheterna att utveckla en mer jämlik och patientorienterad psykiatri.