När man står nära någon som mår dåligt – oavsett om det är pga neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression eller trauma – finns det en risk för att man börjar må sämre själv. Kanske utvecklar man en egen psykisk ohälsa, vilket är ett av flera skäl till varför en person kan vara både anhörig och själv i lika dålig form. Ärftlighet är ett annat; man kan dela en viss diagnos därför att man delar DNA.
Idag, den 7/11 -14, är projektet Din Rätt på Inspirationsdag om anhörigstöd, arrangerat av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen, Nationellt kompetenscentrum för anhöriga (NKA) och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH). Det här är några av de saker som diskuterats under dagen.
Blandade känslor, blandat stöd
Som anhörig kan man vara både behövd och avvisad. På samma gång livsnödvändig och utestängd. Det är ofta svårt att helt lämna situationen, och samhället fokuserar betydligt mer på den sjuka än dess närmaste. Med ”anhöriga” menas ex. föräldrar, syskon, partners, kollegor och vänner. De personerna löper en ökad risk för att (också) börja känna saker som vanmakt, stress, skuld och nedstämdhet. Mycket tid kan behöva gå åt att oroa sig för, eller rent praktiskt bistå, sin närstående. Ofta både och. Ibland kan en anhörig känna att all inspiration, tid, kraft, fantasi och tålamod går åt till att vara ett stöd. Om man inte är försiktig gör man slut på den nödvändiga orken man måste behålla till sig själv. Som nära anhörig kan man därför behöva information och utbildning om sjukdomen/depressionen i fråga, deltagande i stödgrupp med fokus på ex. syskon- eller föräldraskap (gärna familjestödsprogram) och ibland också psykoterapi. De här behoven kan förstås variera, men att inte stå ensam är viktigt.
Ungas situation
Unga människors psykiska ohälsa har ökat under 2000-talet. Den smärtan och ”frånvaron i tillvaron” kan även senare i deras liv få konsekvenser för dessa unga, och andra omkring dem. De kan ex. hamna efter i skolan, uppleva att de är mindre av en resurs för samhället, få svårare att försörja sig, att träffa och vara en tillgång för andra människor eller att hänga med i allmänbildningen. Isolation föder ofta isolation, leda föder leda. Att agera tidigt när någon mår dåligt, och unga inte minst, kan vara avgörande. Enligt NKA finns det ett starkt stöd i forskningen för att man då om möjligt ska engagera familjen i arbetet för ungdomens psykisk hälsa, eller på annat sätt se till att förändringsarbetet görs tillsammans med andra. Under den här inspirationsdagen lyftes många goda exempel på hur man kan agera som anhörig, och bland dem vikten av att – också – ta väl hand om sig själv.
Lär dig mer om anhörigskap
Det finns flera håll man kan vända sig åt om man lider av sitt anhörigskap: NKA är en samarbetsresurs som arbetar med anhörigstöd, på NSPH finns Anhörigprojektet som just nu startas upp och under NSPH finns också en Anhöriggrupp. NSPH har överlag många föreningar där det bland annat finns anhörigfokus på speciella tillstånd eller diagnoser. På Attentions hemsida kan du läsa om att vara anhörig till någon med NPF. Det finns också anhörigkonsulenter ute i kommuner som man kan söka kontakt med. Forska i dina och dina anhörigas rättigheter. De finns och kan hävdas. Titta på bra källor till hjälp i vår länklista här!
Lämna din historia om upplevd diskriminering här, eller nå rådgivningen här. Låt oss tänka, tycka och förändra tillsammans!
Johanna Wester,
projektledare för antidiskrimineringsprojektet ”Din Rätt”
