När Socialdepartementet nu ser över ersättningarna för personer med funktionsnedsättning så välkomnar NSPH förslagen om ökad tydlighet och rättssäkerhet. Många personer med psykisk funktionsnedsättning känner inte ens till att de har rätt till ersättning.

Målet med översynen ”Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58)” är att skapa ett mer sammanhållet system för ersättningar till personer med funktionsnedsättning. Socialdepartementet föreslår att handikappersättningen och vårdbidraget ska renodlas som en merkostnadsersättning och ett omvårdnadsbidrag. Förslagen syftar till att förmånerna ska bli mer förutsägbara för både medborgare och ansvarig myndighet, tidsenliga, hållbara över tid och rättssäkra.

I sitt remissvar ser NSPH positivt på dessa mål. Förslagen om ökad tydlighet och rättssäkerhet i prövningen av rätt till ersättning är ett steg i rätt riktning, men NSPH saknar en analys kring hur ersättningarnas utformning kommer även personer med psykiska funktionsnedsättningar till del. Inte heller förs något resonemang kring hur reglerna kommer att tillämpas i praktiken.

-Vi anser att utredningen i högre utsträckning borde ha uppmärksammat hur situationen ser ut för personer med specifikt psykisk funktionsnedsättning. Speciellt handikappersättningen har haft huvudfokus på merkostnader utifrån fysiska funktionsnedsättningar, där de merkostnader som uppstår för våra målgrupper inte uppmärksammas eller godkänns i tillräcklig omfattning, säger Nicole Wolpher, ansvarig för intressepolitiska frågor på NSPH.

Hon framhåller att det är vanligt att personer med psykisk funktionsnedsättning inte känner till att de har rätt till ersättning eller kan ha svårt att uppfylla de krav som ställs vid ansökan om ersättning från exempelvis Försäkringskassan. De som ansöker om ersättning har ofta svårt att få förståelse för sina merkostnader – de passar inte in i Försäkringskassans lathundar.

Personer med psykisk funktionsnedsättning har i genomsnitt 20 procent lägre disponibel inkomst jämfört med hela gruppen personer med funktionsnedsättningar. Socialstyrelsen och flera offentliga utredningar har tidigare uppmärksammat att personer med psykisk funktionsnedsättning är en samhällsgrupp som har en utsatt ekonomisk situation med många dolda merkostnader av mer diffus karaktär som kan vara svåra att få ersättning beviljad för.

– Vi ser behov av ökad kunskap om våra målgruppers behov och merkostnader och står till förfogande när vägledande material och handläggarstöd ska tas fram. Det är viktigt att ett handläggningsstöd utformas kring detta i samråd med patienter, brukare och anhöriga, säger Annica Nilsson, intressepolitisk ombudsman vid Riksförbundet Attention.

Förslaget innehåller också en uppföljning och utvärdering av reformen, vilket NSPH välkomnar med tillägget att det är av vikt att involvera brukarrörelsen även i denna process.

Läs NSPH:s remissvar här