Forskarna ser allt fler släktsamband mellan kreativitet och olika NPF-diagnoser. Samtidigt ökar samhällets krav på konformitet, funktionalitet och projektledningsförmåga, vilket gör att kreativa personer som faller ”utanför ramen” riskerar att sållas bort vid rekryteringar. Det varnade forskaren Simon Kyaga för under Attentions seminarium den 21 november om kreativitet och psykisk ohälsa.
Simon Kyaga
-Dagens urvalssystem vid rekryteringar väljer allt mer bort kreativa individer som kanske inte kan möta kraven på struktur, organisering och förmågan till projektledning. Då får man personer som kan komma i tid, men som kanske inte kan tänka utanför boxen, säger Simon Kyaga, överläkare i psykiatri och forskare på Karolinska Institutet som fokuserar på sambandet mellan kreativitet och psykiska funktionsnedsättningar, som var huvudtalare på seminariet.
Han anser att det är ett övergripande problem att samhället blir mindre tolerant gentemot begåvningar som avviker från den gängse ”effektivitetsnormen”, och varnar för att dagens urvalssystem vid rekryteringar alltmer väljer bort kreativa individer som avviker från mittfåran.
-Enligt mitt sätt att se lyser det en varningslampa för dessa selektiva urvalssystem, vi har behov av variation och måste därmed kunna fånga upp olika slags kompetenser, säger Simon Kyaga.
Han gjorde en genomgång av tidigare och pågående forskning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kreativitet och nämnde bland annat den studie som han nu genomför tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm. De har tillfrågat medlemmar i Uppfinnarföreningen om deras arbete och eventuella diagnoser. I gruppen av de svarande finns en viss överrepresentation av personer med NPF, vilket stämmer med förväntningarna. Analysen visar att de svarande är har en hög förmåga att tänka kreativt och formulera innovativa idéer, men att de har betydligt svårare att söka patent och omsätta förslagen till produkter som kan säljas vidare.
-Det är tydligt att även om de har många kreativa idéer, så behöver de hjälp för att kunna dra nytta av sin kreativa förmåga. Det blir inte så mycket konkret av det hela om de inte stöttas på rätt sätt, säger Simon Kyaga.
Anki Sandberg, samordnare på NSPH, och Marit Grönberg Eskel, SKL.
Under en paneldebatt om begreppen kring psykisk ohälsa där Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på SKL, Marit Grönberg Eskel, handläggare SKL, Louise Kimby, mobiliseringsansvarig Hjärnkoll, och Tove Lundin, Hjärnkollsambassadör, deltog, fick Simon Kyaga medhåll från paneldeltagarna rörande utvecklingen av samhället.
-Det ställs allt högre krav på funktionalitet och psykosocial kompetens i dagens samhälle. Samtidigt ser vi att vägen framåt handlar om individuella lösningar och smart matchning, där det som kan ses som en svaghet istället blir en fördel, säger Marit Grönberg Eskel på SKL.
Hjärnkollsambassadören Tove Lundin berättade i sin tur om sina erfarenheter av att få ihop vardagen som journalist och småbarnsmamma och vad som krävs för att hon med ADHD och bipolär sjukdom ska få ihop det.
Tove Lundin, Hjärnkollsambassadör
-Det kan vara tufft att komma till insikten om att man inte klarar sig helt i vardagen, utan att det behöves hjälp med praktiska saker som att packa en väska eller betala räkningar. Det gäller att göra det bästa av situationen och kunna be om hjälp och stöd. Om vi får möjlighet att fokusera på det vi kan, kan personer med NPF leverera minst lika mycket som alla andra, säger Tove Lundin.
Hon tillägger att det är viktigt att bli tagen på allvar med sin upplevelse av exempelvis smärta, ångest eller handlingsförlamning – det är det som gör det möjligt att komma vidare och känna sig helare och friskare. Allt enligt Hjärnkolls devis ”Det syns inte, men det märks”.
Seminariet avslutades med en fartfylld inspirationsföreläsning/minikonsert av kreatören och skådespelaren Eric Donell.
