Vi är nästan alla berörda. Tre av fyra har egen erfarenhet eller är anhörig till någon med psykisk ohälsa. Hälften av alla anhöriga blir själva sjuka. Och det här kostar samhället många miljarder och de involverade år av lidande.
Därför arrangerar Region Dalarna tillsammans med NSPH Nationella Anhörigprojektet och föreningar inom psykisk hälsa en inspirationsdag om och för anhöriga, och hur man bäst hjälper den som hjälper. 90-talet deltagare hittade till aulan på Mora Folkhögskola; beslutsfattare, personal inom vård och omsorg, och anhöriga. Sofia Jarl, förste vice ordföranden i kommunen Region Dalarna, inledde dagen och hälsade välkommen.
Katarina Leander från Anhörigstöd i Leksand, Ingrid Lindholm, Kerstin Liljeblad och Jenny Lindström från Anhörigprojektet
Anhörigprojektet – om aktiviteter och kampanjen ”Vem hjälper den som hjälper”
Först ut bland föreläsarna var Ingrid Lindholm och Jenny Lindström från nationella Anhörigprojektet som presenterade vilka aktiviteter och insatser de åstadkommit hittills. Region Dalarna har varit referensgrupp och med i projektet från början och fungerat som bollplank och samarbetspartner redan från start.
Bland annat presenterades kampanjen ”Vem hjälper den som hjälper” – upprop för ökat anhörigstöd. I kampanjen ingår bl a 2 filmer om anhörigas situation, som har fått stor respons på sociala medier. Bland annat filmen ”När det värsta händer” en film som handlar om det svåra ämnet suicid och hur man överlever som anhörig. De har också tagit fram en handbok för anhörigkonsulenter som delades ut under dagen. Se filmerna här, på Anhörigprojektets hemsida. www.vemhjalper.se
– Vi ser att samverkan och samarbete mellan kommun, landsting och intresseorganisationer är ett vinnande koncept. Alla som möter anhöriga behöver hitta en gemensam plattform för att bäst hjälpa den som hjälper, säger Ingrid Lindholm, projektledare Anhörigprojektet. – Vi får ofta frågan, varför jobbar ni med anhörig och inte med de sjuka? Därför att anhöriga är jätteviktiga för de sjuka. Det är vi som stöttar och hjälper. Ny forskning har visat att patienter som har anhöriga i sin närhet tillfrisknar snabbare.
– 70 miljarder kronor kostar psykisk ohälsa samhället. Det är mer än hela Sveriges försvarsbudget, berättar Jenny Lindström, kommunikatör i projektet.Om vi hjälpte den som hjälper innan de själva blir sjuka, vinner alla på det.
– Till er som jobbar i vården vill vi säga; det räcker ofta att ni visar att ni ser de anhöriga, bekräftar dem.
Unna dig själv att må bra- Attitydambassadör Elisabeth Odalen Bjord
Attitydambassadör Elisabeth Odalen Bjord blir intervjuad av Sveriges Radio P4 Dalarna
Elisabeth Odalen Bjord berättade sedan om sina egna erfarenheter om vikten att ta hand om sig själv och andra råd och tips på hur man kommer tillbaka.
– Tänk dig att det är som den information du får när du ska ut och flyga. Vid ett nödläge så ska du alltid ta på dig syrgasmasken först innan du kan hjälpa någon annan. Det är på samma sätt du behöver tänka om du är anhörig. Du behöver också skapa tid för att fylla på med ditt bränsle och må bra själv, säger Elisabeth Odalen Bjord.
Detta är en utmaning som anhörig att tänka på sig själv – men det är en nödvändighet. Hon gav också fler konkreta tips i vardagen. Gör en planering och lägg in tiden i din kalender, tipsar Elisabeth.
Stöd till anhöriga i Dalarna
Katarina Leander anhörigkonsulent Leksands kommun berättar om arbetet som görs av Dala-kommunernas anhörigkonsulenter. Britt Nilsson Dalarnas nätverk för psykisk hälsa och Lisa Ask berättar om anhörigstöd i psykiatri och hur samarbete och samverkan med brukarorganisationer har varit en framgångsfaktor i Region Dalarna.
Anhörigstödet i Dalarna samlat
De gav också tips på vad som är viktigt i mötet med anhöriga. Bland annat att fråga anhöriga vilket stöd som är viktigt för dem.
– Anhöriga sitter på viktig information hur den som är sjuk var innan sjukdomen. Information som kan vara viktig i behandlingen och ge ett bättre resultat, säger Katarina Leander.
-Att anhöriga blir respekterade ger en trygghet även för den som är sjuk, menar Lisa Ask.
Medberoende och anhörigskap – finns det?
Näste talare var Madeleine Swartz. Hon arbetar som beroendeterapeut och föreläsare. Hon är också författare till boken Res dig!- läk ditt medberoende. Hon föreläste om de mekanismer som kännetecknar ett medberoende och hur man kommer ur det. I föreläsningen blandade hon sina egna erfarenheter med information om hur medberoende uppstår.
-Mekanismerna ser väldigt lika ut oavsett om det gäller medberoende till någon med beroendeproblematik eller psykisk ohälsa. Gemensamma nämnare är att man som medberoende sätter sina egna behov och känslor åt sidan för att anpassa mig efter en annan människa. Tillslut har man svårt att uttrycka sina egna behov och kanske till och med inte har kontakt med vad man själv känner.
Madeleine Swartz beskrev sin egen väg ut ur eget beroende och medberoende och gav konkreta tips och råd. ”Vi måste våga prata om det och stå i vägen”.
Dagen avslutades med en frågestund och panelsamtal med dagens deltagare där alla konstaterade att mycket redan görs i frågorna men att vi behöver göra ännu mer! Politiker och beslutsfattare måste agera, information och kunskap i frågorna måste spridas och hjälp och stöd måste kunna erbjudas.
