”Psykisk hälsa som begrepp ska föras in i grundskolans respektive gymnasieskolans läroplaner. Samtal om psykisk (o)hälsa ska integreras i skolan med syfte att öka medvetenheten, kunskapen och förståelsen om psykisk hälsa samt möjlighet till verktyg att hantera livets utmaningar. Ett viktigt verktyg är självkänsla”, skriver en rad organisationer som jobbar med psykisk ohälsa.

Nu har ca 2,5 miljoner unga återvänt till skolbänken. Många har solbrända näsor, på vissa har somriga fräknar vuxit fram. Det vi inte lika lätt kan se är den psykiska ohälsan.

Folkhälsomyndigheten rapporterade tidigt i våras att nästan 50 procent av alla 15-åringar återkommande upplever psykosomatiska besvär.

Socialstyrelsen rapporterade vid samma tidpunkt att den psykiska ohälsan hos barn mellan 0-17 år tycks ökat med över 100 procent på 10 år och då menas psykisk ohälsa i form av psykiatriska diagnoser som depression och ångestsyndrom.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen menar att den rapporterade ökningen kan ha att göra med minskad skam och tabu, likväl att vi pratar mer om det idag.

Det viktigaste just nu är dock inte att svara på varför, utan hur vi bäst kan stödja våra unga.

Enligt Nationellt centrum för suicidforskning och prevention är tidig upptäckt och insats avgörande för förlopp och konsekvenser vid psykisk ohälsa.

För de unga har det avgörande betydelse för sjukdomsrisker och graden av psykisk hälsa som vuxen. Världshälsoorganisationen (WHO) visar att 50 procent av all psykisk ohälsa debuterar innan 14 års ålder.

Detta sammantaget betyder att vi bör satsa tidigt och förebyggande på ungas psykiska hälsa. Men trots detta lyser psykisk hälsa som begrepp med sin sin frånvaro i skolans läroplaner.

Även om vi har eldsjälar runt om i Sverige som pratar om psykisk (o)hälsa i skolan, så får inte alla unga tillgång till den livsviktiga kunskapen.

Ett exempel är 20-åriga Isak, han var en av de unga som led av psykisk ohälsa, men också en av alla de unga som inte hade ord för det. Han led i tystnad på grund av att han inte förstod vad som hände.

Utan kunskap hade han inte möjligheten att uttrycka sig om sin situation och kunde då inte heller be om hjälp. Men i tvåan på gymnasiet, under en psykologilektion, möttes han av kunskap om psykisk (o)hälsa.

När Isak börjande förstå vad som pågick kunde han sakta sätt ord på sitt mående, uttrycka sina behov och söka den hjälp han behövde.

Vi hör många historier av unga, som lider och har lidit i tystnad, mycket på grund av avsaknad av just ord. Har en inte ord för det, kan en inte prata om det.

Införs begreppet psykisk hälsa i skolans läroplaner får alla unga jämlik kunskap och medvetenhet om vad psykisk (o)hälsa är. Fler skulle då tidigare få en förståelse för sin situation och kunna be om hjälp i tid. Därtill också verktyg att kunna hantera livet och dess utmaningar.

Undertecknade organisationer vill se att:

  • Psykisk hälsa som begrepp ska föras in i grundskolans respektive gymnasieskolans läroplaner.
  • Samtal om psykisk (o)hälsa ska integreras i skolan med syfte att öka medvetenheten, kunskapen och förståelsen om psykisk hälsa samt möjlighet till verktyg att hantera livets utmaningar. Ett viktigt verktyg är självkänsla.
  • Samtlig personal i skolan ska få rätt verktyg och resurser för att möjliggöra detta

 

Föreningen Tilia, Grundare Annso Blixt

Föreningen Tilia, Ansvarig påverkande arbete Louise Aronsson

Annika Lexén, Dr med vet, Institutionen för hälsovetenskaper, forskargruppen psykisk hälsa och psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning, Lunds universitet

Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar, Verksamhetansvarig Stefanie Nold

Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM), Vice ordförande Jessica Sunesson

Föreningen Shedo, Ordförande Jessica Andersson

Hjärnkoll Stockholm, Hjärnkoll Ung, Regional samordnare Lou Rehnlund

Nationell samordnare på området psykisk hälsa, Kerstin Evelius

Nationell Samverkan för psykisk hälsa (NSPH), Ordförande Annki Sandberg

Riksförbundet SPES, SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, Förbundsordförande Inger Händestam

Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), förbundsordförand Jimmie Trevett

Det här är en opinionstext publicerad på SVT Nyheter Opinion den 28 Augusti 2018