Under det senaste året har Amanda Nilsson detaljstuderat mer än 60 brukarrevisioner – i hopp om att se mönster och gemensamma nämnare i brukarledda kvalitetsgranskningar av psykiatriska vård- och stödverksamheter. Resultatet hoppas hon kan leda till diskussioner om hur brukarrevisionerna kan utvecklas och spegla mer av patienternas mående och de konkreta effekterna av den vård de tar emot.

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare med brukarstyrda brukarrevisioner – där egenerfarna genomför oberoende granskningar av verksamheter som erbjuder vård, stöd eller service till personer med psykiska funktionshinder. Det övergripande målet med granskningarna är att säkerställa och förbättra kvalitén i vården och skapa ökat brukarinflytande – med utgångspunkten att en oberoende revisor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa ställer får andra svar än vad en i personalen får när de ställer liknande frågor.

Amanda Nilsson har finläst brukarrevisioner under hela 2018 Fotograf: Caroline Andersson

Men vad kan alla dessa brukarrevisioner säga oss om vi försöker lyfta blicken, kategorisera svaren och systematisera utfallen av granskningarna? Det har Amanda Nilsson ägnat det senaste året åt att analysera för NSPH:s räkning. Hon har detaljgranskat svaren i 60 brukarrevisioner.  Granskningen har till stora delar finansierats av SKL i ett led att skapa ett bättre kunskapsunderlag för de framväxande regionala resurscentra för psykisk hälsa. Tillsammans med NSPH:s utvecklingsledare Mårten Jansson har hon vaskat fram vilka parametrar som är relevanta att studera om man vill kunna göra jämförelser mellan olika brukarrevisioner som täcker ett brett spektrum av olika vård- och stödverksamheter. Samtidigt gällde det att skapa ett analysverktyg som är enkelt att använda på ett rationellt sätt när man sorterar och matar in svaren.

-Det har varit lite som att lägga pussel, att försöka se mönster och samband. Det händer något när man verkligen gräver ner sig i stora datamängder, säger Amanda Nilsson, som studerat MR-frågor vid teologiska högskolan i Stockholm och kom att börja arbeta på NSPH i och med sin avslutande praktik.

Fokus på genomförandet mer än resultatet

När svaren i brukarrevisionerna benats upp utifrån svar kring upplevelsen av den egna livssituationen, hälsan och hur den aktuella vårdinsatsen genomförts blev vissa mönster tydliga. De brukarstyrda brukarrevisionerna är bra på att undersöka hur den berörda verksamheten uppfattas och förmedla en bild av hur de beslutade insatserna utförts. Det har följaktligen ställts många verksamhetsinriktade och behandlingsrelaterade frågor, men däremot ganska få frågor som berör upplevelsen av den egna livssituationen eller vad den aktuella insatsen faktiskt har gett för resultat.

-Revisionerna har främst haft fokus på genomförandet av insatserna än vad de gett för effekt. Vi har kunnat se att om man ställer frågorna på ett annorlunda sätt, så får man plötsligt andra svar som kan ge en bredare bild av vad patienter tycker och vill, säger Amanda Nilsson.

Det kan handla om att komplettera de mer riktade frågorna om hur man upplever vården med mer öppna frågor om hur personen mår och vad de behöver för att må bättre.

Hur tänker du att slutsatserna ska kunna användas framöver?

-Jag hoppas att detta ska kunna utvecklas till verktyg som kan vara ett konkret stöd i dialogen med de berörda verksamheterna samt de beslutande inom kommun och landsting. De systematiserade svaren är en kunskapsbank om upplevda brister och möjliga åtgärder som verksamheterna skulle kunna ta del av och inspireras av, säger Amanda Nilsson.

Hon hoppas även att granskningen ska kunna vara ett underlag för att föra en dialog mellan brukarrevisorer om hur revisionerna kan utvecklas och hur man kan ta fram nya brukarstyrda undersökningsmetoder.
-Frågan vi bör ställa oss är hur vi kan lyssna efter mer och fånga upp synpunkter om de områden som vi idag inte vet så mycket om, som hur patienterna uppfattar sin livssituation, möjligheterna till flytande och dialog  samt resultaten av insatserna, säger Amanda Nilsson.