Johan Haggman
Vi backar tillbaka till ordet lyckas, från rubriken. Känn på det ordet. Vad tänker du? Kanske på att springa fortast? Kasta längst? Våga mest? Få högsta betyg? Men att lyckas är så mycket mer än så, säger Johan Häggman, som under flera år arbetade som idrottslärare på Kålltorpskolan i Göteborg.
– Det viktigaste är att eleverna får känna att de lyckas med sina egna utmaningar och att de utvecklas i sin rörelseförmåga. Jag har t.ex. haft en elev som var jätterädd för att göra kullerbytta och det arbetade vi med och tillslut gjorde eleven kullerbyttor utan problem. Det är att lyckas på idrotten för mig!
Och det är då det händer. Där och då stärker vi vår självkänsla och självbild. När vi klarar av att slå den där kullerbyttan, kommer igenom hinderbanan eller vad det nu är vi har som mål, säger Johan.
– Det är min uppgift som lärare att hjälpa eleverna dit. Till målet.
För idrott och hälsa, finns det liksom för andra skolämnen i grundskolan, en kursplan. Där står det bland annat att ”Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga.”
– Jag som lärare måste bygga upp ett gott klimat i alla klasser och undervisningssituationer så att eleven känner sig bekväm och vågar misslyckas utan att vara rädd för kommentarer. Det är så synligt i idrotten, man måste ha tillit till alla, till varandra.
Men hur gör man då som lärare för att skapa förutsättningar för att alla elever under hela sin skoltid ska delta i skolans fysiska aktiviter? Det handlar om att följa kursplanen säger Johan och att anpassa lektionen efter den enskilda individens förutsättningar. Att ha olika svårighetsnivåer på momenten till exempel.
– Det behöver inte vara så svårt. Jag behöver inte ha 20 olika upplägg utan det kanske räcker med fem anpassningar.
I läroplanen för grundskolan finns det inskrivet att skolan ska arbeta med normer och värde. Det är jätteviktigt säger Johan och beskriver hur hans lektioner genomsyrades av ett ständigt närvarande norm och genustänk, i alltifrån diskussioner till övningar.
– När jag hade vissa teorilektioner i idrott och hälsa så granskade vi olika tidskrifter utifrån genusperspektiv, t.ex. vem var tidskriften för, vilka ideal framhävs och vad saknas. Sedan när jag hade rörelse till musik och visade bland annat “Just dance” så diskuterade vi bland annat det kroppsideal som visades i de olika klippen vi såg.
– Det gäller att göra eleverna medvetna och kritiskt tänkande till det som de hör, ser och upplever och faktiskt våga diskutera det.
