Växa och må bra är ett projekt där ungdomar i åldrarna 13-25 år, med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, har lyfts fram.
– Ungdomar vill gärna bidra och är väldigt engagerade om de får rätt förutsättningar, säger Karin Engberg, projektledare hos Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH).

Karin Engberg är projektledare för Växa och må bra. Foto: Caroline Andersson

Projektet Växa och må bra har löpt under tre år och finansierats av Arvsfonden. Syftet har varit att synliggöra ungdomar och lyfta fram deras röster för att skapa möjlighet för dem att påverka utvecklingen av olika verksamheter.

Ungdomarnas behov har stått i centrum, med grundtanken att ungdomar som kämpar med psykisk ohälsa behöver bli lyssnade på.
– Det har en slags helande effekt att bli lyssnad på och tagen på allvar. Det är det vi varit ute efter i detta projekt, säger projektledaren Karin Engberg.

– Om de vuxna ger makt och förtroende åt ungdomarna får de möjlighet att utvecklas och växa. Potentialen finns i deras natur – vi vuxna kan hindra eller underlätta deras utveckling. Därför har vi också skapat en kurs för ungdomar som vill träna sig till större inflytande i sin vardag: ”Ta mig på allvar”, heter den. (LÄNK)

Lyssna på ungdomarna
Karin Engberg påpekar att vuxenvärlden måste bli bättre på att underlätta för och lyssna på ungdomar. Inom projektet Växa och må bra har man arbetat tätt med ungdomar. Det har lett till ett stort engagemang på alla plan.
– Om man har tålamod och uthållighet blir vinsterna större än förväntat när man arbetar med ungdomar. De som varit med i våra utvecklingsteam och i vår ungdomsredaktion har bidragit väldigt mycket. Arbetet hade inte varit möjligt utan dem och det har blivit tydligt för oss vuxna.

När det gäller att höja kvalitet för verksamheter som arbetar med eller för ungdomar råder inga tvivel om att det är ungdomarna själva som står för en del av expertisen. Och Karin Engberg ser det som en slags kvalitetssäkring att involvera målgruppen.
– Det är bara ungdomarna själva som vet vad god kvalitet är. Man måste stämma av, använda dem som experter. Fråga om ”är det här rätt?”. Vi tog till exempel fram ett informationsmaterial för vuxna. Då frågade vi först ungdomar hur vuxna kan bli bättre på att bry sig när ungdomar mår dåligt. Det skapade skriften ”Våga vara vuxen”, som blev en fullträff. Vi såg ganska tidigt att vuxna har större problem att tala om psykisk ohälsa än ungdomar själva. Bristen på förståelse för psykisk ohälsa bland vuxna är ett stort problem för ungdomar, säger Karin Engberg.

Ungdomsredaktionens arbete
Inom Växa och må bra har man arbetat med en ungdomsredaktion för att dokumentera och skapa material. Ungdomarna har själva skapat texter, intervjuat, filmat och fotograferat. Ibland har unga redaktionen skött produktionen från ax till limpa och ibland har man deltagit som testgrupp för material. Redaktionen har också berättat om sitt arbete på olika konferenser, till exempel på Barnrättsdagarna i Örebro.

Det har också funnits en utbildningsdel i Växa och må bra, där verksamheter med stöd och handledning från projektet genomfört ett förbättringsarbete. Hur reflekterar du som projektledare över det arbete som skett?
– Under projektets första år utbildade vi fyra team, som alla var väldigt nöjda. Arbetet gick bra, men jag själv kände att vi behövde involvera fler ungdomar i teamen. För att gå på djupet och komma åt vad som är viktigt för dem. Så vi envisades med att hjälpa teamen som deltog i den andra omgången av förbättringsarbete att rekrytera in fler ungdomar.

Ser du någon skillnad?
– Ja, vi tycker oss se en betydande skillnad. Det har lett till en bättre lärandeprocess och bättre resultat. Dessutom har det varit lättare för teamen att hitta gemensamma förbättringsområden som engagerat hela gruppen.

För att läsa mer om projektet, besök gärna deras webbplats.