Samtalet under Almedalsseminariet ”Köfri BUP – hur går vi från politiskt löfte till gemensam kraftsamling?” kretsade kring hur vi skapar tätare allianser mellan olika samhällsaktörer för att kapa väntetiderna och se till att unga som mår dåligt får hjälp i tid. Men framförallt lyftes vikten av att inkludera de unga i förbättringsarbetet och att skapa tillit hos de utsatta barnen så att de vågar bryta ensamheten, berätta om svåra upplevelser och kunna stanna i skolan även om de har det tufft.
Anki Sandberg, ordförande för NSPH, reflekterade över att det fortfarande verkar finnas en uppfattning om att unga är sköra och inte kan involveras när man ser över hur verksamheterna kan förändras, vilket hindrar utvecklingsarbetet inom vård och omsorg.
Anki Sandberg, NSPH
Unga måste få en egen röst – sluta vara så rädda
-Det behövs en attitydförändring, där fråga man istället ska ställa sig är: hur förbättrar vi detta tillsammans med ungdomarna och tar tillvara deras erfarenheter? Unga måste få en egen röst – sluta vara så rädda, uppmanade Anki Sandberg.
Erfarenheterna från NSPH:s Växa och må bra-projekt visade exempelvis på väldigt positiva resultat när unga inkluderas i arbetet med att förbättra skola, BUP och socialtjänst.
Acko Ankarberg Johansson, riksdagsledamot för kd och ordförande i socialutskottet, pekade ut barnkonventionen som en väg framåt för att utveckla stödet till barn och unga. Delaktighet ger mer möjlighet att känna kontroll och är en viktig del av tillfrisknandet. Inkludering av det berörda barnet kommer bli obligatorisk nästa år när barnkonventionen börja gälla i svensk lag.
Moderatorn Annica Nilsson, intressepolitisk ombudsman på Riksförbundet Attention, konstaterade att en nyckelspelare till förbättrad psykisk hälsa hos unga är skolan, och då i synnerhet att skolledningarna förmår skapa en fungerande skolgång för alla elever oavsett behov och eventuella funktionsnedsättningar. Skolan och elevhälsan har dessutom den dagliga kontaktytan med unga och är därmed avgörande för att kunna avlasta BUP genom att fånga upp unga i ett tidigt skede när de börjar må dåligt.
-Elevhälsan måste jobba mer integrerat – alla på en skola måste jobba gemensamt mot psykisk ohälsa. Skolkuratorn kan inte finnas i varje skolkorridor. Vuxna måste sluta vara så ömhudade och klara av att våga fråga och lyssna på barn som mår dåligt, sade Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM och f.d. barnombudsman.
Hjärnkoll-ambassadör Nathalie Sundberg från Hjärnkoll Ung berättade om sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa som ung och bristen på vuxna som såg hur hon mådde.
-Jag hade behövt kontakt med en kontinuerlig person i vården som jag kände tillit till. Och min familj hade behövt stöd och kunskap om psykisk ohälsa, sa Nathalie Sundberg och påpekade att inte heller skolan kunde ge det stöd som hon behövde.
Hon vill se en tydlig handlingsplan i skolan för hur man fångar upp tidiga signaler på psykisk ohälsa. Detta så att alla på skolorna vet precis hur de ska agera för att möta och hjälpa skolbarn som börjar må dåligt.
-Jag tror att det finns ett sug hos unga att bli lyssnade på. Därför behöver vi rusta fler att kunna vara lyssnade medmänniskor och finnas där, kanske genom ökade satsningar på första hjälpen-utbildningar med inriktning på psykisk ohälsa, sade Anki Sandberg.
-Jag tror att vi behöver inse att utmaningarna inte alltid handlar om insatser för det enskilda barnet som behöver stöd, utan att det snarare handlar om strukturerna i skolans arbetssätt och hur man gör skolan mer tillgänglig för barn, sade Fredrik Malmberg.
-Det behövs mer resurser: vi behöver mer personal i skolan. Både kuratorer och psykologer, vilka är tillgängliga för barn som mår dåligt när de söker hjälp. BUP behöver byggas ut, men det räcker inte. Hela samhället måste jobba långsiktigt och tillsammans med detta. Därför är jag positiv till regeringens initiativ att se över personuppgiftshantering och sekretessfrågor inom och mellan socialtjänst samt hälso- och sjukvård, sade Acko Ankarberg Johansson.
Hon fick medhåll av Christer Jonsson (c), regionråd i Kalmar län, rörande det integrerade arbetssättet. Han hoppades att den arbetsmodell de använderi Kalmar skulle spridas till andra delar av landet.
– Vi har satsat på att inkludera skolan i arbetet med att hantera psykisk ohälsa hos barn. Dels för att förebygga, dels för att hitta bra vägar in i vården för unga som mår dåligt. Elevhälsan måste hänga ihop med resten av vården, sade Christer Jonsson.
Barnpsykiatrin på Gotland är ett av få län som klarat av att ha god tillgänglighet till barnpsykiatriker, hålla väntetiderna nere, och därmed hålla vårdgarantin.
-Vi har lyckats ha en personalgrupp som stannar. Med bra ledarskap skapas en bra arbetsmiljö. Vi har också sett till att de statliga pengar som vi fått kommit personalen till del och gått till handledning och specialistutbildning, sade Maria Notlind, överläkare på barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, BUP i Visby.
Nathalie Sundberg, som idag föreläser om sina egna erfarenheter i ungdomen av bland annat ätstörningar, social fobi och självskadebeteende, kom med en uppmaning:
-Ta med personer med egen erfarenhet i arbetet för minskad psykisk ohälsa. De har så mycket att ge. De kunde vara en värdefull tillgång på skolor som egenerfarna stödpersoner som kan ge unga hopp om återhämtning.
