NSPH har lämnat synpunkter på Försäkringskassans uppdrag att åstadkomma en nationellt likformig tillämpning av merkostnadsersättning samt en effektivare handläggning.
Försäkringskassan anger – som långsiktigt mål – att det ska vara lättare att förstå vad som krävs för att få ersättningen samt att förstå hur utredningen går till och hur Försäkringskassan bedömer. NSPH ställer sig positivt till detta liksom att Försäkringskassan strävar mot en likformig tillämpning av merkostnadsersättningen över hela landet.
NSPH uppfattning är att Försäkringskassan i handläggningen av ärenden kring merkostnadsersättning missar konsekvenserna av de psykiska och kognitiva funktionsnedsättningarna, som är ett viktigt ojämlikhetsområde i regelverket för de olika socialförsäkringsförmånerna.
Merkostnad för motivationsskapande insatser eller merkostnad som hänger samman med kognition, kommunikation, utbildning, upprätthållande av sociala kontakter, måste självklart anses som merkostnader som bör ersättas. Detsamma gäller kostnader för studiecirklar eller kurser i återhämtning, livsstilsfrågor, egenmakt och antistigma. Folkbildningsaktörer och det övriga civilsamhället erbjuder ofta bra metoder för att lära strategier för att hantera funktionsnedsättningar i kombination med olika livsproblem, men individen har inte råd med avgifterna.
För att kunna bedöma kostnader krävs kunskap om reaktioner, mekanismer, processer vid psykisk funktionsnedsättning. Det är alltså en utbildningsfråga för Försäkringskassans handläggare.
Läs skrivelsen i detalj här: NSPH synpunkter ang tillämpning och handläggning merkostnadsersättning
