Civilsamhällets roll för mobilisering under kriser och samhällsklyftornas betydelse för ojämlikheten i psykisk hälsa kom upp i debatten om hur vår psykiska hälsa påverkas av den pågående pandemin.
Lena Hallengren, socialminister
Under ett webinarium den 23 november 2020 diskuterade socialminister Lena Hallengren tillsammans med verksamhetsansvariga för Folkhälsomyndigheten, Suicide Zero och NSPH vad vi tillsammans kan göra för att hindra en ytterligare försämring av den psykiska hälsan efter corona-pandemin. Rickard Bracken, generalsekreterare för Suicide Zero , berättade att Suicide Zero, tillsammans med andra stödorganisationer, märker av ett ökat tryck från människor som mår dåligt och söker hjälp.
Lena Hallengren riktade sig till Anki Sandberg och Rickard Bracken som representanter för de ideella organisationerna inom psykisk hälsa, och konstaterade att civilsamhället gör ett fantastiskt arbete.
-Ni bär upp samhället genom att skapa sätt att mötas och hitta en gemenskap. Ni är avgörande för att nå målen kring ökad psykisk hälsa. Vi har också ökat anslagen till de ideella organisationerna under pandemin, sade Lena Hallengren.
Anki Sandberg
Anki Sandberg, ordförande för NSPH, konstaterade att det intressepolitiska arbetet med kontakter med myndigheter kring aktuella sakfrågor löper på ungefär som vanligt under pandemin, men att det medlemsnära arbetet påverkas desto mer.
-Pandemins restriktioner slår mot hjärtat av folkrörelsen, mycket av gräsrotsarbetet som medlemsmöten och kamratstöd blir lidande. Alla ideella föreningar har inte har lika lätt att hänga med i den digitala omställningen, säger hon.
Civilsamhället kan spela nyckelroll under pandemin
Anki Sandberg lyfte vidare fram civilsamhällets förmåga att snabbt växla upp i kristider.
-Vi tar gärna ett ökat ansvar för att hålla ihop samhället, konstaterade hon.
Hon fick medhåll av Rickard Bracken, som berättade om det nätverk av volontärer som snabbt strömmat till under krismobiliseringen.
-Konsekvenserna av pandemin är att intresset för våra frågor ökat kraftigt. Vi har ställt om till digitala föreläsningar med vilka vi kan nå betydligt fler. Det har lett till att vi nu i oktober utbildade fler än vad vi gjorde under hela 2019, säger Rickard Bracken.
Viktigt att bryta ner statistik kring hälsa
Johan Carlsson
Johan Carlsson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, tog upp behovet av att ha en beredskap för hur de långsiktiga effekterna av pandemin slår mot den psykiska hälsan.
Precis som att vi ser inkomstrelaterade skillnader i risken att dö i covid-19, så finns det tydliga skillnader i risken att drabbas av psykisk ohälsa kopplad till socioekonomiska faktorer.
-Det är viktigt att se de socioekonomiska klyftorna och hur de inverkar på förekomsten av psykisk ohälsa. Vi ser nu att det finns ett större intresse i samhället på alla fronter för att arbeta förebyggande och en förståelse för att folkhälsa är en bred samhällsuppgift, säger Johan Carlsson och pekar ut skolan som exempel på hur en funderande skolgång ofta är avgörande för elevens hälsa på sikt.
-I kristider brukar klyftorna i samhället bli tydligare, de som drabbas mest syns oftast minst i debatten. Hur når vi fram till de allra mest utsatta, de som inte är vana att ta för sig, undrade Anki Sandberg.
Problemet med stora regionala skillnader i arbetet med psykisk ohälsa kom också upp under webinariet.
-Intresset för samlade nationella lösningar har ökat under pandemin, till skillnad från det regionala självstyret med olika särlösningar som vi sett på senare år, konstaterade Anki Sandberg och tog upp nedläggningen av nationella Hjälplinjen som exempel på en tjänst som var nationellt tillgänglig för alla som var i akut behov av hjälp vid en psykisk kris.
Lena Hallengren svarade på detta genom att beklaga nedläggningen av nationella Hjälplinjen, som var ett beslut som togs av regionerna.
