När nu Danmark och Finland har beslutat om att prioritera personer med svår psykisk sjukdom i sina vaccinations­planer finns all anledning för FHM att göra detsamma. Det skriver Anki Sandberg, NSPH, tillsammans med andra representanter  för Fonden för psykisk hälsa. 

 Läs debattartikeln i Svenska Dagbladet här

Folkhälsomyndigheten fattade nyligen beslut om sin vaccinationsplan för covid-19. Beslutet saknar helt ett psykiatriskt perspektiv. Psykisk sjukdom är en riskfaktor för att både drabbas av och och bli allvarligt sjuk i covid-19. Trots detta prioriteras inte svår psykisk sjukdom i riktlinjerna.

Folkhälsomyndigheten är inte ensam om detta. I förra veckan uppmärksammade en artikel i Lancet Psychiatry denna brist. Bakom artikeln, som granskade strategin för prioritering av vaccination i 20 EU-länder, stod europeiska psykiatri­organisationer och europeiska patient- och närstående­organisationer. Denna samman­ställning visar att endast fyra länder (Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna) har prioriterat psykisk sjukdom för vaccination. Under februari månad har Finland ändrat sin vaccinationsplan så att personer med psykossjukdomar prioriteras.

I samma artikel lyfter man fram forskning som visar att risken för att avlida i covid-19 kan fördubblas hos dem med psykossjukdom eller bipolär sjukdom. För bara ett par veckor sedan publicerades en svensk studie från Umeå universitet och Karolinska institutet, som visade att hos äldre personer med svår psykisk sjukdom är dödlighet kopplad till covid-19 upp till fyra gånger högre än hos kontrollgrupper i motsvarande ålder. Studier med liknande resultat har publicerats i både USA och Europa.

Det finns alltså mycket goda skäl att prioritera personer med svår psykisk sjukdom i vaccinationsplanen, med tanke på att risken att drabbas av allvarlig covid-19 vid svår psykisk sjukdom är minst lika hög som vid svår fysisk sjukdom.

Trots detta nämner Folkhälsomyndigheten överhuvudtaget inte psykisk sjukdom i de första versionerna av vaccinationsplanen. Visserligen prioriteras personer med insatser enligt LSS i vaccinationsplanen, men detta omfattar bara vissa personer med psykiatriska tillstånd och långt ifrån alla.

I början av februari uppdaterade Folkhälso­myndigheten vaccinationsplanen och lyfter då psykisk sjukdom som en risk för att ha svårt att följa rekommendationer om smittskydd. Detta är dock felaktigt. Det finns inga uppgifter om att personer med psykisk sjukdom drivit smittspridning i vare sig Sverige eller övriga världen. Det är därför mycket olyckligt att att Folkhälsomyndigheten indikerar att så skulle vara fallet.

På europeisk nivå väcks nu krav på att personer med allvarlig psykiatrisk sjukdom ska prioriteras i EU-ländernas vaccinationsplaner, bland annat från de stora europeiska psykiatri­organisationerna och europeiska patient- och anhörig­organisationerna. Även vi instämmer i detta krav.

Personer med svår psykisk sjukdom drabbas hårt av pandemin. Att Folkhälso­myndigheten förbiser aktuell forskning kring sambandet mellan psykisk sjukdom och svår covid-19 riskerar att orsaka skada och i värsta fall dödsfall som hade kunnat undvikas. När nu både Danmark och Finland har beslutat om att prioritera personer med svår psykisk sjukdom i sina vaccinationsplaner finns all anledning för Folkhälsomyndigheten att göra detsamma.

Martin Schalling
professor Karolinska institutet, ordförande Fonden för psykisk hälsa
Ann-Kristin Sandberg
ordförande för Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) och Hjärnkoll
Johanna Hanson
ordförande ST-läkare i psykiatri
Maria Larsson
överläkare i psykiatri, ordförande programutskottet Fonden för psykisk hälsa
Tove Mogren
överläkare i psykiatri