Det behövs kraftfulla insatser för att komma till rätta med de växande vårdköerna inom psykiatrin, där läget har förvärrats under pandemin. Annars riskerar behandlingsbara tillstånd att förvärras eller permanentas med mänskligt lidande och ökade samhällskostnader som följd. Det varnar NSPH för i en dialog med Corona-kommissionen.

Vårdköerna – redan före pandemin ett stort problem inom psykiatrisk vård och stöd – har vuxit. Ökningen av antalet personer i kö mellan december 2019 och december 2020 var som störst inom bland annat barn- och ungdomspsykiatrin. För psykiatriska tillstånd så som ångest, depression, neuropsykiatriska tillstånd och ätstörning förekommer väntetider till behandling på upp till 12 månader.

-Sådana väntetider är inte acceptabla. För många medför fördröjningarna att problemen riskerar att bli utdragna eller permanenta, vilket kan förhindras om insatser sätts in i tid, säger Magnus Andersson, intressepolitisk ombudsman för NSPH.

De som redan innan pandemin bröt ut var drabbade av psykisk ohälsa har varit särskilt sårbara, samtidigt som pandemin i sig bidragit till ytterligare ohälsa

För många medför fördröjningarna, utöver lidandet, även svårigheter att arbeta eller studera, långa sjukskrivningar, behov av försörjningsstöd eller andra stödinsatser från kommun och sjukvård.

Dessutom är det fler personer som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa till följd av pandemins följdverkningar:
-personer med psykisk ohälsa som drabbas av isolering, förlängda vårdtider och utebliven vård
-människor som påverkats negativt av pandemins restriktioner och då i synnerhet utsatta grupper bland unga, äldre, multisjuka samt tvångsvårdade

-för anställda inom vård och omsorg som arbetat under en lång tid med orimliga förutsättningar och överbeläggningar

NSPH har sammanställt våra synpunkter och rekommendationer i en skrivelse. Där lyfts bland annat detta:

  • I väntan på att få tillgång till specialistvård måste det vara möjligt att kunna få tillfälligt stöd, som exempel kortare terapeutiska insatser i primärvården.
  • Internetbehandling är för många ett bra komplement, men kan inte helt ersätta annan form av behandling. Fysiska möten behövs även framöver.
  • Anhöriga är väldigt utsatta under pandemin och det är särskilt viktigt att vårdens stöd till anhöriga inte uteblir. Här finns en stor grupp människor där risken är stor för egen psykisk ohälsa.
  • Då det finns ett kraftigt ökat behov av stöd är det viktigt att den av Folkhälsomyndigheten föreslagna nationella stödlinjen blir verklighet.
  • På lång sikt måste tillgängligheten till vård och stöd öka. Vårdens insatser behöver bli mer personcentrerade, och olika typer av insatser behöver bli tillgängliga för alla.
  • NSPH vill se mer forskning och utveckling av metoder och arbetssätt för tidiga, förebyggande insatser samt insatser för att motverka förvärrande av tillstånd.
  • Civilsamhället behöver långsiktiga och förutsägbara resurser för att kunna utgöra ett bra stöd. Det är nödvändigt med långsiktiga samarbeten och överenskommelser mellan offentliga aktörer och civilsamhället via exempelvis IOP, idéburet offentligt partnerskap.

NSPH skrivelse till Coronakommissionen

 

Bakgrund: Brukarorganisationer samlades för Corona-återkoppling

Coronakommissionen anordnade den 19 augusti en hearing om patienters och brukares upplevelser av vården om omsorgen under pandemin. NSPH var en av elva organisationer som var inbjudna att delge sina synpunkter.

Frågeställningarna var:

-Vilka erfarenheter har patienter och brukare av vården och omsorgen under pandemin?  Detta gäller såväl Covid19-relaterad vård/omsorg samt övrig vård och omsorg.  

-Vilka är effekterna av pandemin för patienter och brukare?

-Vilka lärdomar kan dras inför kommande kriser?