Många som lever med psykisk ohälsa drabbas av ekonomiska svårigheter. Var femte överskuldsatt har försökt ta sitt liv. En förhöjd risk för tidig död med 20 procent, där det dessutom finns evidensbaserade förebyggande insatser, skulle aldrig accepteras för en somatisk sjukdom, skriver Conny Allaskog.
55 procent av de som lever med psykisk ohälsa upplever att de inte fått den vård de har behov av, ännu fler, 70 procent, är missnöjda med det stöd de fått från samhället. Bara 38 procent anser att de kan påverka vården eller stödet i ganska eller mycket stor utsträckning. Över 60 procent av de som lever med psykisk ohälsa känner i dag oro för sin ekonomiska situation, och många är beroende av hjälp från anhöriga för att klara utgifterna. Det framgår i Nationell Samverkan för Psykisk Hälsas (NSPH) rapport ”Det blir dyrare att leva ju sjukare jag är”, som släpps i dag på Världsdagen för psykisk hälsa.
Personer med psykisk ohälsa har generellt väsentligt lägre inkomster och kortare utbildning jämfört med övriga befolkningen. Forskning visar även på att sambandet mellan dålig ekonomi, psykisk ohälsa och suicid är alarmerande högt. Under våren 2024 genomförde vi på NSPH en undersökning som vände sig till personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga, totalt svarade 2 342 personer. Svaren från undersökning visar på stora utmaningar för såväl den som är drabbad av psykisk ohälsa, deras anhöriga men även för samhället i stort.
Många som lever med psykisk ohälsa drabbas av ekonomiska svårigheter. Undersökningen visar att dåliga ekonomiska förutsättningar har tydliga samband med hur gruppen upplever sin livskvalitet – hur väl man trivs med sitt liv, om man kan göra det man vill på sin fritid och om man ser positivt på framtiden.
Lägre livskvalitet
Nästan hälften av de svarande har haft svårt att klara sina löpande utgifter under det senaste året. De upplever inte heller att de fått ett bra stöd för att klara sin försörjning, känner ofta en oro för sin ekonomiska situation och skattar generellt sin livskvalitet lägre. Bland de som oroar sig för sin ekonomi är det 75 procent som anger att de inte har en positiv syn på framtiden. En grupp som sticker ut är de som får ersättning från Försäkringskassan.
Att stödet till försörjning för personer som lever med psykisk ohälsa fungerar så pass dåligt är allvarligt. En studie från Socialstyrelsen visar på en förhöjd risk för suicid vid psykisk ohälsa och ekonomisk utsatthet. Ett resultat som bekräftas i en artikel från Lunds universitet, som visar på att var femte överskuldsatt försökt ta sitt liv. Det är graverande uppgifter. En förhöjd risk för tidig död med 20 procent, där det dessutom finns evidensbaserade förebyggande insatser, skulle aldrig accepteras för en somatisk sjukdom.
Sammanfattningsvis visar undersökningen att de brister som finns inom vården och samhällets övriga stödinsatser många gånger bidrar till och förstärker människors oro, med risk för ökad psykisk ohälsa för individen. Förebyggande insatser för att minska psykisk ohälsa skulle därför inte bara minska risken för långa sjukskrivningar och utanförskap bland enskilda såväl som deras anhöriga, det skulle även minska stora samhällskostnader.
Mer tillgängligt stöd
Samhällets stödinsatser måste mot den bakgrunden bli bättre på att ge de sociala och ekonomiska förutsättningar som krävs för att personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga ska kunna leva ett gott liv, NSPH anser därför att:
– Vård och stöd för personer med psykisk ohälsa behöver förbättras avsevärt. Vård och stöd behöver bli mer tillgängligt, utgå från patientens behov, samt ske och utvecklas i samarbete med patienten och anhöriga för att leva upp till intentionerna om personcentrerade insatser.
– Ersättningar inom det ekonomiska stödsystemet behöver indexeras upp och bli mer långsiktiga. Det behöver genomföras en helhetsöversyn av dagens ekonomiska stödsystem så att det bättre kan bidra till trygghet och återhämtning för individer som lever med psykisk ohälsa.
– Det införs kunskapshöjande insatser bland offentliga aktörer som arbetar med ekonomiskt stöd gällande psykisk ohälsa, suicidrisk och bemötandefrågor.
Slutligen behövs fler insatser för att stärka och möjliggöra sociala nätverk för personer med psykisk ohälsa, så som sociala och kostnadsfria aktiviteter, mötesplatser, samtalsstöd och gruppverksamhet. Att detta är centrala delar stärks av undersökningen som visar tydliga samband mellan tillgången till nära vänner och synen på livet och sin framtid.
Conny Allaskog, ordförande för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH