Ekonomisk stress och missnöje med stödet från samhället plågar många med psykisk ohälsa. Anhöriga tar ett stort ansvar och behöver mycket mer stöd än vad de får idag. Det framkommer i den omfattande kartläggning som NSPH presenterade under ett evenemang den 10 oktober 2024.
På Världsdagen för psykisk hälsa arrangerade NPSH traditionsenligt ett evenemang, i år med titeln ”Möjligheter att leva”. Där presenterades, analyserades och diskuterades resultaten av den alldeles nyutkomna NSPH-rapporten. Det är en unik och omfattande kartläggning av livsvillkoren för personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga, i år med fokus på deras ekonomiska situation.
Det senaste året har NSPH samlat in stora mängder vittnesmål från personer med psykisk ohälsa samt deras anhöriga, i form av enkäter, fokusgrupper och djupintervjuer. De har fått svara på frågor om familj, ekonomi, upplevelse av vård och stöd, upplevelse av stöd till försörjning samt upplevelse av diskriminering.
–Det är intressant att viljan att delta i undersökningen har varit så stor. Och att vi utifrån svaren kan studera helheten av gemensamma upplevelser och dra slutsatser utifrån det. På så sätt kan vi samla kunskap kring vad som behöver göras som vi sedan kan föra vidare till politikerna, sade Mårten Jansson, utredare på NSPH och en av rapportförfattarna.
Conny Allaskog, ordförande för NSPH och en av initiativtagarna till rapporten, reflekterade över resultaten som presenterats. Han anser att flera av siffrorna är anmärkningsvärda; kring såväl den ekonomiska utsattheten samt att exempelvis så många som 70 procent uppger att de är missnöjda med det stöd de fått från samhället.
–Vårt medskick till politikerna är att trygghetssystemen har urholkats under en längre tid. Nivåerna är för låga, och utförandet skapar ofta otrygghet genom otydliga regler och handläggning, sade Conny Allaskog.
Anhöriga behöver mer stöd för egen del
Conny Allaskog påpekade också att siffrorna visar att anhöriga drar ett oerhört tungt lass och att få uppger att de får stöd för egen del. Många anhöriga lever i stor oro: de oroas sig kring boende, försörjning, möjlighet till vård, hälsa för den närstående som mår dåligt, och i synnerhet vad som kommer att hända när de inte längre kan finnas där för att ge stöd.
Mårten Jansson lyfte även han fram att svaren tydligt visar att bristerna i vård och stöd för personer med psykisk ohälsa även drabbar de anhöriga, det slår extra hårt mot kvinnor som anhöriga.
–Det här att framför allt många mammor har det så tufft är något som vi ska återkomma kring och som vi behöver diskutera. Det här är inte enbart en psykiatrifråga utan en större samhällsfråga och jämställdhetsfråga. Vi kan inte ha det så här, konstaterade Mårten Jansson.
Ekonomisk stress och suicidalitet hänger ihop
Ylva Ginsberg, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, berättade om hur myndigheten studerat samband mellan ekonomisk utsatthet och psykisk ohälsa. De kunde bland annat se att personer som tar emot ekonomiskt bistånd har fem gånger högre risk för självskada och fem gånger högre risk för suicid.
–Många personer med ekonomiska problem känner skuld och skam, de ser ingen lösning och berättar ofta inte för någon eller ber om hjälp, sade Ylva Ginsberg.
Socialstyrelsens slutsats är att insatser kring skuldhantering och ekonomisk stress är en viktig del i det suicidförebyggande arbetet.
Ylva Ginsberg och Mårten Jansson hade ett påföljande samtal med Hjärnkollambassadören Bella Sundqvist kring hur personer med psykisk ohälsa kommer i kläm när byråkratin kring ersättningar är krånglig och ibland kontraproduktiv. Mårten Jansson konstaterade att rapporten visar på gruppnivå att känslor av skam ger sämre livskvalitet.
–Jag hade nog kunnat jobba mer om inte stressen kring reglerna för ekonomisk ersättning hade varit så stor. Att behöva bevisa min sjukdom för myndigheterna, och skammen över att inte blir trodd när jag sade att jag är så sjuk som jag faktiskt är, berättade Bella Sundqvist.
Hjärnkollambassadörerna Tindra Magnusson och Victor Rothausen, pratade i sin tur utifrån sin föreläsning ”Från hemmasittande till heltidsjobb” om sina erfarenheter av att ha varit hemma från skolan under flera år på grund av psykisk ohälsa. De delade med sig av sina personliga berättelser och reflektioner, och vilka strategier de hade för att ta sig vidare.
Statliga pengar avgörande för regionalt arbete med brukarinflytande
NSPH-rapporten innehåller även en redogörelse om kommuners och regioners arbete med brukarinflytande, baserad på resultatet av en Novus-undersökning.
–Brukarinflytande är en central fråga för NSPH och våra medlemsorganisationer så vi ville fördjupa våra kunskaper om hur det ser ut med brukarinflytande ute i landet, berättade Zarah Melander, intressepolitiskt ombud för NSPH och en av rapportförfattarna.
Hon anser att det är anmärkningsvärt att fyra av tio uppgivit att de inte utför några aktiviteter alls tillsammans med brukarorganisationerna, och konstaterade vidare att brukarrörelsens förutsättningar ser väldigt olika ut ute i landet. Bara två av tio som svarat anser att det finns brukarföreningar lokalt som möter behoven.
–Det finns en stor vilja att arbeta med att öka brukarinflytandet inom kommuner och regioner, men det saknas resurser. Åtta av tio svarar att de har brukarinflytande som prioriterat område, men bara tre av tio har en avsedd budget för detta. Det blir tydligt hur viktig statens insats är här och att de statliga stimulansmedlen utökas, sade Conny Allaskog.
Lokala brukarföreningar behöver mer stöd
I ett avslutande panelsamtal kring brukarinflytande så lyftes utmaningarna för de regionala brukarföreningarna fram. Detta i skenet av att brukarföreningarna sitter på ovärderlig kunskap kring hur verksamheten kan förbättras ut ett patientperspektiv.
–Vi i brukarföreningarna behöver bli bättre på att synas och höras. Utmaningarna för oss är inte bara ekonomiska utan även med personal. Vi har svårt att räcka till med de resurser vi har idag och det blir väldigt personberoende, sade Anna Norrefalk, brukarinflytandesamordnare för NSPH Örebro län.
–Det här är en viktig rapport som NSPH har gjort och jag hoppas att den får stor spridning. Där framgår att det är lättare för kommuner och regioner att samverka om det finns en brukarrörelse lokalt, sade Mikael Malm, handläggare på SKR.
Han anser att de lokala brukarföreningarna behöver stöttas mer, då det ofta är skört. <
–Jag blir bekymrad över att det som görs inom ramen för brukarinflytande görs med externa medel. Det verkar vara svårt att integrera arbetet i förvaltningen och avsätta en särskild budget.
Att inte mer görs på regional nivå kanske inte bara förklaras av brist på resurser utan även på okunskap och osäkerhet kring vad brukarinflytande innebär.
–Delaktighet och personcentrerad vård är begrepp som kan vara svåra att förstå vad det i praktiken. Myndigheterna behöver hjälpa till att klargöra kring detta, sade Kjell Broström, ordförande för NSPH Stockholms län.
Läs mer och ta del av presentationerna från ”Möjligheter att leva”