Att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa innebär ofta ett stort ansvar, både känslomässigt och praktiskt. NSPH-rapporten 2024 visar hur situationen för anhöriga till personer med psykisk ohälsa kan leda till stress, sjukskrivningar och ekonomiska påfrestningar som kan få långtgående konsekvenser. Det innebär att den egna hälsan och arbetslivet kan påverkas negativt, samtidigt som stödet från samhället ofta är otillräckligt.
Man orkar inte så mycket, man försöker återhämta sig mellan varven. Man vet aldrig när något händer. Ständigt beredd på något – man vet aldrig för vad.
Vår rapport “Det blir dyrare att leva ju sjukare jag är” visar att många anhöriga till personer med psykisk ohälsa är oroliga för vad som kommer att hända om de själv inte kan ge stöd. Flera vittnar om att de behöver ta ett stort ansvar för det praktiska delarna i livet. Det kan handla om frågor kring försörjning, boende och stöd ut i arbetslivet.
-Vi på NSPH anser att samhället behöver finnas där och att anhöriga har rätt till ett självständigt och bra liv, utan att själva behöva ta allt vård- och omsorgsansvar för sina närstående. Vi träffar många anhöriga som vittnar om att de ständigt är beredda på att åka om något händer. Detta riskerar leda till en ökad ohälsa även bland anhöriga, vilket bland annat syns i sjukskrivningstalen hos gruppen, säger Conny Allaskog, ordförande på NSPH.
Rapporten visar att det finns ett behov av att erbjuda anhöriga stöd för att hantera den ofta mycket oroliga tid som det innebär att vara anhörig. För att anhöriga inte själva ska drabbas av psykisk ohälsa, kunna hantera oron och minska stressen behöver de stöd och verktyg.
-Inom NSPH ses anhöriga som en viktig resurs, som bör involveras i vård- och omsorg, men att det alltid ska ske utifrån den anhörigas möjlighet och förutsättningar. Ingen anhörig ska tvingas att göra insatser som vården ansvarar för, framför allt är detta viktigt när det gäller barn vars föräldrar lever med psykisk ohälsa, säger Conny Allaskog.
Stora ekonomiska uppoffringar
Många som lever med psykisk ohälsa har en begränsad ekonomisk situation. I rapporten vittar ett flertal av de som lever med psykisk ohälsa om att de är beroende av anhöriga för att få ekonomin att gå runt. Det bekräftas även inom gruppen anhöriga. Utöver att hjälpa den närstående rent ekonomiskt visar undersökningen att mer än hälften av de anhöriga även har anpassat sitt arbetsliv för att kunna stötta sina närstående.
-Det kan handla om att gå ner i arbetstid, att byta arbetsplats eller att arbeta hemifrån. Vi ser även att det finns en övervikt av kvinnor som anpassar sin arbetssituation, vilket inte bara ger konsekvenser här och nu, utan även framtida ekonomi påverkas som till exempelvis pension, säger Mårten Jansson, utredare på NSPH och en av rapportens författare.
Hög nivå av sjukskrivningar hos föräldrar
66% av mammorna har blivit sjukskrivna på grund av sitt barns situation.
Många föräldrar vars barn lever med psykisk ohälsa beskriver att de anpassat såväl boendesituation som arbetsliv. Hela 66 procent av kvinnorna och 28 procent av männen uppger att blivit sjukskriva på grund av sina barns situation.
Även det sociala livet påverkas för många som lever nära någon med psykisk ohälsa. En anhörig berättar att hela livet påverkas när all ork går åt till jobbet och att ta hand om sonen, en annan anhörig beskriver svårigheter att etablera varaktiga relationer och genomföra längre resor, eftersom oron för sitt vuxna barn är ständigt närvarande. Anmärkningsvärt är även att många av de anhöriga som deltagit i undersökningen har vuxna barn, vilka de fortfarande tar ett stort ansvar för.
Flest negativa konsekvenser för mammor
Rapporten bekräftar det vi tidigare vet, att mammor tar ett större ansvar för vården för sina närstående. Mammorna gör generellt fler och mer omfattande anpassningar i sitt arbetsliv, är sjukskrivna i högre utsträckning, upplever fler ekonomiska konsekvenser och skattar sin generella livskvalité som sämre än papporna. Närmare 80 procent av mammorna och strax över 50 procent av papporna menar dessutom att det sociala livet påverkas negativt.
-Det är allvarligt att dessa brister varit kända länge, men att inget görs. För att kompensera för den förlorade arbetstid och de ekonomiska uppoffringar som anhöriga behöver göra behövs ett ekonomiskt system för att ersätta inkomstbortfallet. Här behövs aktiva insatser från samhället, med ett särskilt fokus på kvinnor och i synnerhet mammor, för att ge det stöd som behövs, säger Mårten Jansson.
Bristande stöd till anhöriga
Vid ett tillfälle fick vi stöd från BUP genom föräldrautbildning. I övrigt har jag varken fått eller erbjudits något stöd
Att få stöd som anhörig kan många gånger vara avgörande för att, i sin tur, orka finnas som stöd till sin närstående. Många vittnar om system och villkor som är allt för oflexibla och inte stämmer överens med verkligheten eller det stöd de enligt socialtjänstlagen har rätt till.
-Undersökningen visar att det finns stora brister i det stöd som erbjuds anhöriga. 2 av 5 har inte blivit erbjuda stöd och många vet inte ens om att det har rätt till stöd. Samtidigt är det många anhöriga som efterfrågar stöd för att orka, säger Mårten Jansson.
Det stödet jag fått är helt och hållet från civilsamhället samt vid ett tillfälle från kommunen. Allt har jag själv sökt upp.
Stödet som efterfrågas är varierat. Många önskar stöd i form av till exempel kunskap om bemötande eller om den specifika diagnosen eller sjukdomen som den närstående har, samt strategier för hur man själv ska orka stötta sin närstående. De som i vår undersökning har fått stöd, menar att det stöd som fungerat framför allt är från civilsamhället, ofta från patient-, brukar- och anhörigorganisationerna. Många tycker det är till hjälp att få prata med andra med liknande erfarenheter.
-NSPH tycker därför att stödet till anhöriga ska byggas ut, att det ska individanpassas och att informationen om vilket stöd som finns ska förbättras. Det behövs även insatser för att nå ut till anhöriga, det är vanligt att anhöriga blir väldigt isolerade vilket även denna rapport bekräftar, säger Conny Allaskog.
Läs/ladda ner NSPH-rapporten 2024 “Det blir dyrare att leva ju sjukare jag är”.