”Idag, på internationella kvinnodagen, vill vi på NSPH särskilt rikta fokus på anhörigas situation, där vi vet att kvinnor generellt och mammor i synnerhet tar ett stort ansvar. Ett ansvar som ofta får konsekvenser för den egna situationen”, säger Conny Allaskog ordförande för NSPH.
I NSPH:s stora kartläggning av livsvillkoren för personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga framkommer stora könsskillnader. När det gäller situationen för anhöriga framgår det tydligt att kvinnor, och särskilt mammor, bär ett mycket stort ansvar. Därför tycker NSPH att det krävs aktiva insatser från samhället, med ett särskilt fokus på kvinnor och mammor.
Många föräldrar vars barn lever med psykisk ohälsa beskriver hur de anpassat både boendesituation och arbetsliv för att kunna stödja sina barn. NSPH-rapporten 2024 “Det blir dyrare att leva ju sjukare jag är” bekräftar vad vi tidigare har känt till: Mammor tar generellt ett större ansvar för vården av sina närstående och det riskerar att få långtgående konsekvenser. Det ansvar som mammorna tar för sina närstående med psykisk ohälsa innebär en ökad risk för att utveckla egen psykisk ohälsa vilket vi bland annat ser i gruppens sjukskrivningstal.
Stora könsskillnader gällande anhörigas situation
Föräldrar till personer med psykisk ohälsa tar generellt ett stort ansvar för sin närståendes situation. Men anhöriga mammor gör generellt fler och mer omfattande anpassningar i sitt arbetsliv, är sjukskrivna i högre utsträckning, upplever fler ekonomiska konsekvenser och skattar sin livskvalitet lägre än vad papporna gör.
Nära 80 procent av mammorna och drygt 50 procent av papporna uppger dessutom att deras sociala liv har påverkats negativt. Hela 66 procent av kvinnorna och 28 procent av männen uppger att de har blivit sjukskrivna på grund av sina barns situation.
Upplevelse av livskvalitet
Sammanfattningsvis visar resultaten i NSPH-rapporten 2024 att mammor svarar påtagligt mer negativt än pappor på frågor om hur de trivs med sina liv, hur de ser på sin framtid och om de upplever att de kan
Conny Allaskog, ordförande NSPH.
göra det de vill på sin fritid. En möjlig förklaring till dessa skillnader kan ha att göra med de arbetslivsanpassningar som mammorna gör, de mindre ekonomiska marginalerna, den större oron och de svagare sociala nätverken – faktorer som påverkar deras livskvalitet negativt.
”Det är allvarligt att dessa brister varit kända länge, men att inget görs. Här behövs aktiva insatser från samhället, med ett särskilt fokus på kvinnor och i synnerhet mammor, för att ge anhöriga det stöd som behövs”, säger Conny Allaskog.
NSPH-rapporten 2024 “Det blir dyrare att leva ju sjukare jag är” hittar du här