Idag, den 2 juni, lämnar Vårdansvarskommittén sitt slutbetänkande till regeringen om huruvida den regionala hälso- och sjukvården i Sverige bör förstatligas. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) har sedan hösten 2023 deltagit som expert i kommittén och menar att ett förstatligande i sig inte är en självklar lösning på dagens utmaningar.  

Conny Allaskog, NSPH. Fotograf: Caroline Andersson

–  Det är ingen tvekan om att hälso- och sjukvården för den som lever med psykisk ohälsa har stora brister idag. Vid första anblick kan det verka som att ett förstatligande av vården automatiskt skulle lösa problem som ojämlikhet och bristande tillgänglighet. Men det finns inga tydliga belägg för att ett sådant systemskifte skulle innebära en automatisk förbättring – särskilt inte för de grupper vi företräder, säger Conny Allaskog, ordförande för NSPH.

I stället ser NSPH ett behov av starkare nationell samordning för att lösa de brister som finns i dagens system så som ojämlik tillgång och bristande tillgänglighet till vård vid psykisk ohälsa, utmaningar i kompetensförsörjning och brist på hållbar finansiering. För vården vid psykisk ohälsa skulle det till exempel kunna handla om att få till en bättre följsamhet till nationella riktlinjer och ett ökat statligt ansvar för finansiering av hälso- och sjukvården. 

Risk för nya ojämlikheter 

NSPH ser med oro på att en omfattande strukturreform kan bromsa andra viktiga utvecklingsinsatser i vården – särskilt inom psykiatrin där behoven redan är stora och bristerna måste tas i tu med skyndsamt. Samtidigt betonas att vården måste utvecklas, men med eftertanke och fokus på faktiska behov. 

– Det finns en risk att den omställning som ett förstatligande innebär fördröjer viktiga förbättringar till exempel inom psykiatrin och att det kommer att drabba personer med psykisk ohälsa. Vården måste utvecklas men vi måste vara försiktiga och säkerställa att det inte skapas nya problem – och att de förslag som regeringen väljer att gå vidare med också har förutsättningar att lösa de problem som de är tänkta att åtgärda, fortsätter Conny Allaskog.  

Osäker kunskapsgrund kräver bred representation 

NSPH har deltagit i utredningen för att säkerställa att de grupper vi representerar – patienter, brukare och anhöriga med erfarenhet av psykisk ohälsa – inte glöms bort i denna avgörande reform, då de ofta drabbas särskilt hårt av vårdens brister.  

– Ett förstatligande av vården är komplex och vilar på en osäker kunskapsgrund, där mycket bygger på antaganden snarare än forskning. Det är därför avgörande att brukare, patienter och anhöriga ges verkligt inflytande i processen. Vi vill se en utveckling som bygger på verkliga behov – med balans mellan nationell samordning och lokal förankring, avslutar Conny Allaskog.

 

För mer information, kontakta:

Conny Allaskog, Ordförande NSPH, conny.allaskog@nsph.se, 072 145 77 88

Tove Sernrot, Kommunikatör NSPH, tove.sernrot@nsph.se, 073 221 99 70 

Om Vårdansvarskommittén 

Vårdansvarskommitténs uppdrag har varit att analysera för- och nackdelar med att överföra ansvaret för den regionalt finansierade hälso- och sjukvården till staten, i syfte att ta fram ett beslutsunderlag för ett eventuellt stegvis införande av statligt huvudmannaskap. Den kommunalt finansierade vården har inte ingått i uppdraget.   

Vårdansvarskommittén föreslår i sitt slutbetänkande att staten tar ett tydligare ansvar inom flera strategiskt viktiga delar av hälso- och sjukvården. Det finns inget parlamentariskt stöd för statligt huvudmannaskap.

Sammanfattningsvis föreslår kommittén 
• Kommittén lämnar inget förslag om ett helt statligt
huvudmannaskap.
• Kommittén avråder från ett delvis statligt
huvudmannaskap.
• Kommittén föreslår ett ökat statligt ansvar för vissa
områden i hälso- och sjukvården.
• Kommittén anser att statens styrning av hälso- och
sjukvården behöver stärkas och förbättras och lämnar
förslag om detta.

Kommittén föreslår ett ökat statligt ansvar för sex områden
• Hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning
• Läkemedel
• Vaccinationer
• Screening
• Rättspsykiatrisk vård
• Luftburen ambulanssjukvård och luftburna
sjuktransporter

Läs mer hos regeringen om Vårdansvarskommitténs slutbetänkande