Under konferensen Visa vägar var det konkreta arbetet med brukarinflytande i fokus. Samtalen kretsade kring behovet av långsiktig finansiering, vikten av uppföljning och återkoppling, samt hur den framväxande forskningen ger brukarinflytandearbetet högre trovärdighet. Dessutom lanserades ett alldeles nytt kunskapsmaterial kring hur epistemisk orättvisa skapar maktobalans, och hur vi kan skapa mer jämlika möten inom psykiatrisk vård och omsorg.
Här hittar du program och presentationer från konferensen
Här kan du se konferensen i efterhand
Conny Allaskog, ordförande för NSPH, välkomnade alla och gav en kortfattad beskrivning av arbetet med brukarinflytande inom brukarrörelsen ute i landet. Hur man kommer i gång finns beskrivet i en ny broschyr från NSPH: Brukarinflytande i praktiken – så gör du!
–Kom ihåg att man inte måste ha alla svaren från början. Inled en dialog med den regionala NSPH-föreningen om hur ni kan arbeta vidare tillsammans, sade Conny Allaskog.
Stort intresse för resultaten i NSPH-rapporten
Zarah Melander, intressepolitiskt ansvarig för NSPH, berättade om resultaten i NSPH-rapporten 2024, del 2. Den innehåller bland annat en undersökning som beskriver förutsättningar, resurser och ambitioner inom det lokala och regionala arbetet med brukarinflytande inom området psykisk hälsa.
Hon konstaterade att intresset för resultaten i NSPH-rapporten har varit stort sedan den lanserades i höstas.
–Vi har fått en nästan lite överväldigande respons, med många inbjudningar att komma och berätta om rapporten. Det gäller såväl nationellt som regionalt, och många beslutsfattare, sade Zarah Melander.
Svaren visar att arbetet med brukarinflytande sägs vara prioriterat, men att man inte satsar egna pengar. Det är ofta är externa medel som finansierar arbetet, som stimulansmedel via SKR, öronmärkta för brukarinflytande. Zarah Melander konstaterade att detta visar hur viktigt det är med stimulansmedel för det regionala arbetet med brukarinflytande.
Hur skapar vi mer jämlika möten? Nytt material om kunskapsorättvisa
Filippa Gagnér Jenneteg och Katarina Grim
Samverkan mellan tjänstepersoner och brukarrepresentanter ibland kan upplevas svårt. En orsak till detta kan vara förekomsten av kunskapsorättvisa. Det handlar om att olika sorters kunskap inte tas till vara på ett jämlikt sätt beroende på vem som är avsändare, exempelvis i förbättringsarbetet inom psykiatrisk vård och omsorg.
NSPH har i samverkan med Karlstads universitet och forskningsprogrammet UserInvolve tagit fram ett alldeles nytt arbetsmaterial för att tillvarata och utveckla den egenerfarna kunskapen inom området psykisk ohälsa, och skapa mer jämlika möten och effektivare arbetsprocesser: PÅ SPANING EFTER KUNSKAPS(O)RÄTTVISOR.
Katarina Grim, forskare och docent i socialt arbete vid Karlstads universitet, har skrivit fram materialet tillsammans med Filippa Gagnér Jenneteg, utbildningsledare i brukarinflytande hos NSPH.
Utgångspunkten var en studie som Katarina publicerade 2019 om epistemisk orättvisa på individnivå. Den visade att det finns risk att man kan uppfattas som mindre trovärdig som informationskälla, om man har psykisk sjukdom. Nu har hon och Filippa använt samma teorier för att titta på förekomsten av epistemiska orättvisor i samverkan på verksamhets- och systemnivå. Tanken är materialet ska kunna användas inför och under projekt som bygger på patient/brukarinflytande samt för utvärdering.
–Alla orkar inte läsa forskningsstudier, så vi ville tillgängliggöra kunskapen genom att ta fram diskussionsmaterial och konkreta checklistor, sade Filippa Gagnér Jenneteg.
Vägen tillbaka efter rättspsykiatrisk vård – stöd från egenerfarna
Många som skrivs ut från rättspsykiatrin möter stigma, osäkerhet och brist på stöd, vilket ökar risken för återinläggning. NSPH:s Arvsfondsprojekt Inflytande efter rättspsykiatrin fokuserar på hur personer med egen erfarenhet kan bidra som stödpersoner, peer supportrar, i utslussningsprocessen. Målet är att skapa långsiktiga lösningar som stärker individens egenmakt och underlättar återgången till samhället.
Joanna Ågren, projektledare för Inflytande efter rättspsykiatrin, berättade om arbetet med att utbilda peer supportrar som ska kunna ge stöd under och efter utskrivning från en rättspsykiatrisk klinik.
–Alltför många patienter återvänder till slutenvården då det saknas stödstrukturer för en hållbar återgång. Och ingen kan förstå den här resan bättre än de som redan gjort den. De kan skapa en relation med patienten byggd på förståelse, återhämning och delade erfarenheter, sade Joanna Ågren.
Michaela Eriksson
Michaela: ”Att bli sedd och hörd som människa räddade mitt liv”
Det mest berörande under Visa vägar var när Michaela Eriksson delade sin återhämtningsresa och erfarenheter som tidigare patient inom rättspsykiatrin. Hon är en av de kvinnor som hamnade på rättspsykiatrin som en tvångsvårdsinsats på grund av sitt självdestruktiva beteende. Hon blev kvar i tre år och sju månader innan hon 25 år gammal skrevs ut.
Vändpunkten kom när hon mötte en läkare som såg henne som en människa och inte en patient. Hon bytte miljö, blev sedd med nya ögon och fick diagnoserna autism, adhd och komplex PTSD.
–Att bli sedd och hörd som människa räddade mitt liv. Min återanpassning är en resa som fortfarande pågår, att lära känna ett samhälle som jag inte varit deltagit i har varit en resa i sig, sade Michaela Eriksson, som idag arbetar som samordnare och utbildningsansvarig i Inflytande efter rättspsykiatrin.
Forskning ger ökad trovärdighet till den egenupplevda erfarenheten
I ett samtal om framtidens brukarinflytande betonade Katarina Grim, Karlstads universitet, vikten av återkoppling: vad har åtgärden gett för effekter? Som exempel tog hon upp brukarrevisioner som bakar in uppföljningar och återrapporterar effekter.
–Det är oerhört viktigt, och behövs för att upprätthålla meningsfullheten och engagemanget i arbetet, sade Katarina Grim.
Filippa Gagnér Jenneteg, NSPH Västra Götaland och Göteborg, lyfte fram den forskning som pågår kring metoder och verktyg för brukarinflytande.
–Forskningen ger högre trovärdighet, kunskapen blir inte bara anekdotisk.
Hon konstaterade att efterfrågan på brukarsamverkan ökar runt om i landet. Men att det finns en obalans, med högre efterfrågan än vad de regionala brukarföreningarna på många håll kan möta.
–Det kokar till slut ner till ekonomi. Föreningarna är underfinansierade, det behövs mer medel dedikerade till samverkan, sade Filippa Gagnér Jenneteg.