Ingen ska behöva vara rädd för att vända sig till akutpsykiatrin
Psykiatriska akutmottagningar har ett enormt viktigt uppdrag och behöver alltid finnas tillgängliga. Samtidigt får inte den instans som möter personer med psykisk ohälsa i sina mest akuta situationer upplevas som vårdkedjans mest oförutsägbara led – vilket tyvärr ofta är fallet idag. Mot bakgrund av Socialstyrelsens rapport om Sveriges psykiatriska akutmottagningar betonar NSPH behovet av ett mer flexibelt utbud av akut psykiatrisk vård.
När människor är i psykisk kris står ofta psykiatriska akutmottagningar som sista utväg. Under 2023 besöktes dem 146 565 gånger av totalt 73 243 personer. Vad händer egentligen när den plats som ska ge trygghet och hjälp när man är i utsatt situation istället skapar oro, osäkerhet och ibland till och med förvärrar lidandet?
Socialstyrelsen lämnade nyligen en redovisning som visar att personer behöver vända sig till akutpsykiatrin såväl när akuta behov av psykiatrisk vård uppstår, som när det saknas alternativa vägar till den reguljära vården. Många beskriver upplevelser av att inte tas på allvar och en lång väntan i ovisshet i en ibland otrygg miljö.
Det handlar också om strukturella problem: bristande samverkan mellan öppenvård, slutenvård och akutvård och otillräcklig information. I vissa fall är det så illa att personer beskriver att de inte vågar söka hjälp för psykisk ohälsa igen – trots att behovet finns.
Det behövs en bredare blick
Alla behöver kunna lita på att vård finns att få när det behövs. Socialstyrelsen lämnar flera viktiga förslag på förbättringar av den psykiatriska akutvården. Lösningen på problemet menar NSPH finns såväl inom mottagningarna som utanför. Akuta vårdbehov kan tillgodoses på olika sätt, och mer flexibla lösningar skulle kunna komplettera de psykiatriska akutmottagningarna samt i många fall förhindra att akuta situationer uppstår.
Det kan handla om:
- Mobila team och psykiatriambulanser (PAM) för snabb hjälp i hemmet eller annan plats.
- Akuttider i öppenvården för patienter med kända behov kan minska belastningen på akutpsykiatrin.
- Intensiv dagverksamhet för svårare perioder kan erbjuda stöd utan inläggning.
- Peer support och civilsamhällets insatser kan skapa sammanhang där människor känner sig mindre ensamma och mer förstådda.
- Att ha separata mottagningar för patienter som söker vård frivilligt och de som kommer dit med tvång. Det skulle kunna förbättra så väl miljön som bemötandet för båda grupperna.
Det handlar också om att ge anhöriga bättre stöd – de motiverar ofta sina närstående att söka hjälp, men lämnas själva utan information, inflytande eller avlastning. Att barn som anhöriga många gånger inte får något stöd – trots att vården vet att de finns – är ett allvarligt systemfel.
Det krävs politisk vilja
Socialstyrelsens rapport visar att förutsättningarna för god akutpsykiatrisk vård finns – men att systemet brister. Det saknas samverkan, kompetensförsörjning, trygg miljö och uppföljning. Mångsökare, unga kvinnor och personer med samsjuklighet är särskilt utsatta. För dem kan ett dåligt bemötande vara livsavgörande.
Vi på NSPH menar att vi måste investera i denna del av vårdkedjan, och även våga tänka nytt. Akut hjälp måste kunna ges på olika sätt, beroende på individens behov. Det är dags att bygga ett system som skapar trygghet, tillit och verklig hjälp.
För varje person som inte vågar söka hjälp igen, för varje anhörig som känner sig maktlös– måste vi fråga oss: hade det kunnat vara annorlunda? Svaret är ja. Men då krävs politisk vilja, resurser och en psykiatri som sätter människan i centrum.
Conny Allaskog, ordförande, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH)