NSPH och Riksförbundet Hjärnkoll var på plats i Karlstad under den välbesökta Nationella suicidpreventiva konferensen 2025 den 22–23 oktober. Temat i år var ”Nu förändrar vi berättelsen om suicid”, vilket är ett ämne som ligger våra verksamheter nära om hjärtat. Vi kan tillsammans ändra berättelsen genom att gå från tystnad och stigma till öppenhet och stöd.
Samtal om stigma och livsvillkor för personer med psykisk ohälsa
Zarah Melander och Mårten Jansson presenterar siffror ur NSPH-rapporten 2025
Under torsdagsförmiddagen anordnade NSPH ett seminariepass om stigma och livsvillkoren för personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga. NSPH representerades av Zarah Melander, intressepolitiskt ansvarig, och Mårten Jansson, utredare. De presenterade resultaten från såväl NSPH-rapporten 2024 som den nya NSPH-rapporten 2025 som lanserades 10 oktober.
Båda rapporterna visar på vikten av att både personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och deras anhöriga inkluderas i vård och stödinsatser. När det gäller anhörigstöd finns det dessutom fortfarande stora brister, både vad gäller tillgång och utformning.
– Vi ser ett tydligt samband mellan delaktighet i vården och hur nöjd man känner sig med den vård och det stöd man har fått, konstaterade Mårten Jansson.
Seminariet avslutades med ett reflekterande samtal med representanter från Folkhälsomyndigheten, Samsjuklighetsdelegationen, Karlstad kommun, Riksförbundet Hjärnkoll och Hjärnkoll Värmland.
Tio gånger högre risk för suicidförsök
På eftermiddagen deltog NSPH under ett seminariepass om suicidprevention och ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak och spel) där Zarah Melander och Mårten Jansson presenterade NSPH-rapporten 2025 ”Jag är så mycket mer än det här”, som handlar om livsvillkoren för personer med skadligt bruk eller beroende och deras anhöriga.
De lyfte särskilt den höga risken för suicidförsök bland personer med beroende – tio gånger högre än i resten av befolkningen. Risken är allra högst bland personer med beroende som lider av psykisk ohälsa och som inte fått hjälp med det när de sökt vård.
– Personer med samsjuklighet behöver uppmärksammas som en särskild riskgrupp när det kommer till suicid, som kräver fler riktade och förebyggande insatser, sade Zarah Melander.
Samtalsgrupper för äldre män
Caroline Lindström
Under onsdagen höll dessutom Caroline Lindström, samordnare och projektledare på Riksförbundet Hjärnkoll, ett pass om samtalsgrupperna ”Vi pratar om livet”. I samtalsgrupperna får äldre män möjlighet att dela erfarenheter, bryta ensamhet och tala om psykisk hälsa på sina egna villkor. Roine Bångdahl, samtalsledare för en av grupperna i Göteborg, berättade om vilken stor skillnad dessa grupper kan göra för äldre män som tidigare inte vågat prata om hur de mår.
NSPH och Riksförbundet har dessutom haft en monter under konferensen. Vi är glada för alla besök och samtal. Vi är övertygade om att berättelser, erfarenheter och gemenskap kan göra skillnad, för den enskilda personen men även på en övergripande nivå för att minska stigmat och som en viktig del i det suicidpreventiva arbetet.