Debatt: Ökad suicidrisk bland personer med beroende – men vården sviker

Personer med beroende har en markant ökad risk för suicid, ändå får många inte den vård de behöver. Det skriver Conny Allaskog, ordförande Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa och Riksförbundet Hjärnkoll.

Personer som lever med ett beroende löper en kraftigt förhöjd suicidrisk. Sex procent har gjort ett suicidförsök det senaste året – tio gånger fler än i befolkningen i stort – och nästan var tredje har försökt tidigare i livet.

Beroende är en psykiatrisk diagnos

Lika många har haft allvarliga suicidtankar det senaste året. Bland dem som har sökt men nekats vård för sin psykiska ohälsa är situationen ännu allvarligare: hälften har haft allvarliga suicidtankar. Så många som 15 procent har gjort ett suicidförsök under det senaste året, visar en ny rapport från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH).

Resultaten bekräftas av Folkhälsomyndighetens statistik som visar att personer med beroende har sex gånger högre risk att dö i suicid än övriga befolkningen. Tillsammans visar siffrorna att dagens system inte ger människor det stöd de behöver – med livsavgörande konsekvenser till följd.

När vården brister i ansvar lämnas människor utan hopp och i värsta fall med livet som insats

Bakom statistiken finns människor. I dag lever omkring en miljon svenskar med skadligt bruk eller beroende. Räknas anhöriga in berörs ytterligare två till tre miljoner. Att beroende är en psykiatrisk diagnos och ett behandlingsbart tillstånd är etablerat. Ändå saknas kunskap, resurser och politisk prioritering.

Människor lämnas utan hopp

NSPH-rapporten ”Jag är så mycket mer än det här” bygger på en undersökning med över tusen svarande som lever med ett beroende eller som är anhörig. Bland de svarande finns olika typer av skadligt bruk eller beroenden som alkohol, narkotika, läkemedel och spel om pengar. Över hälften i undersökningen upplever att de inte har fått ett bra stöd från samhället, och en av fem uppger att de inte fått några insatser alls.

Samsjuklighet mellan beroende och annan psykisk ohälsa är dessutom mycket vanligt och kräver samordnade insatser. Trots det uppger sex av tio att stödet inte samordnats. Än värre är att var femte som sökt hjälp för sin psykiska ohälsa inte erhållit sådan vård. När vården brister i ansvar lämnas människor utan hopp och i värsta fall med livet som insats.

Samsjuklighet har aktualiserats i olika nationella satsningar under de senaste åren, bland annat Samsjuklighetsdelegationen som tillsattes av Regeringen i våras. Vår undersökning visar dock att arbetet med att täppa igen glappen i stödsystemet måste ske mer skyndsamt.

Dagens system är trasigt

För personer med beroendeproblematik kan uteblivet stöd få allvarliga följder. Att så många trots detta inte får den vård de söker, med ökad risk för suicid som följd, bör ses som ett tydligt underkännande av dagens system. Det visar också på hur livsavgörande tillgången till rätt vård och stöd är.

Därför kräver vi att socialminister Jakob Forssmed:

• prioriterar beroendeområdet genom att ge det en självklar plats i arbetet med psykisk ohälsa och nationella satsningar
• skyndsamt lägger fram förslag om att samla huvudansvaret för beroendevården till regionerna och genomför samsjuklighetsutredningens reform för att säkerställa en sammanhållen vård
• visar att nollvisionen för suicid också gäller personer med beroende genom riktade suicidpreventiva insatser till gruppen.

Bristande tillgång till vård och stöd innebär att många drabbas av förvärrad psykisk ohälsa och, i värsta fall, suicid. Arbetet måste därför skyndsamt tas vidare för att förändra situationen – och rädda liv.

Conny Allaskog, ordförande Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa Riksförbundet Hjärnkoll.

Läs debattartikeln hos Altinget