NSPH, RSMH och Mind har lämnat över en skrivelse till regeringen om den ekonomiska otrygghet som många med psykisk ohälsa lever i. Vi kräver höjda ersättningar och en utredning av hur trygghetssystemen slår mot målgruppen – och uppmanar fler att skriva under vårt upprop Att må dåligt ska inte kosta allt.
Tillsammans med RSMH och Mind har vi lämnat över en skrivelse till socialminister Jakob Forssmed och äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje om den allvarliga ekonomiska otrygghet som många med psykisk ohälsa lever i. Under Almedalsveckan mötte vi Martin Holmén, politiskt sakkunnig hos äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, och Petra Noreback, statssekreterare hos socialminister Jakob Forssmed, för att överräcka skrivelsen personligen.
Från vänster: Zarah Melander (NSPH), Jenny Wetterling (RSMH), Petra Noreback (KD), Johanna Wester (MIND).
Från vänster: Hanna Navier (RSMH), Martin Holmén (M), Johanna Wester (MIND).
Skrivelsen är ett led i vårt fortsatta arbete med uppropet Att må dåligt ska inte kosta allt, som vi startat tillsammans med Mind och RSMH, med krav på stärkta trygghetssystem och en garanti om att psykisk ohälsa aldrig ska innebära ett liv i fattigdom.
Ekonomin sätter stopp för ett värdigt liv
Personer med psykisk ohälsa har i genomsnitt betydligt sämre ekonomi än befolkningen i stort. Lägre inkomster, osäkra anställningar och återkommande sjukskrivningar gör att många lever med mycket små marginaler och en ständig risk för skuldsättning.
Genom våra tre organisationers medlemskontakt och stödverksamhet möter vi dagligen människor som efter hyran har några hundralappar kvar till mat, hygienartiklar, mediciner och kollektivtrafik – och anhöriga som själva blir sjuka av den ekonomiska och emotionella belastningen.
Det bekräftas även i RSMH:s rapport Mat eller Medicin? där medlemmar uppger att:
- sex av tio upplever att ekonomin påverkar deras psykiska hälsa negativt
- var tredje har det senaste året avstått från nödvändiga läkemedel av ekonomiska skäl
- nästan hälften inte har haft råd att köpa mat
- en av fyra har avstått från att söka vård av ekonomiska skäl
Enligt Socialstyrelsens statistik har de som får ekonomiskt bistånd dessutom fem gånger högre risk för suicid än övriga befolkningen. Sambandet mellan ekonomisk press, psykisk ohälsa och suicid är väldokumenterat – men politiken har ännu inte svarat upp mot kunskapen.
Två tydliga krav till regeringen
I skrivelsen riktar vi två konkreta uppmaningar till regeringen:
- Höj och indexera sjuk- och aktivitetsersättning samt ekonomiskt bistånd så att ersättningarna följer löneutvecklingen.
- Tillsätt en utredning om hur förändringarna i de ekonomiska trygghetssystemen de senaste decennierna har slagit mot personer med psykisk ohälsa.
Båda frågorna adresserades vid NSPH:s politikerutfrågning den 4 juni, där flera av regeringspartierna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna helt eller delvis ställde sig bakom kraven.
Skriv under vår namninsamling
Skrivelsen är ett led i vårt fortsatta arbete med uppropet Att må dåligt ska inte kosta allt, som vi startat tillsammans med Mind och RSMH, med krav på stärkta trygghetssystem och en garanti om att psykisk ohälsa inte ska innebära ett liv i fattigdom. Alla underskrifter lämnas över till den nytillträdda regeringen efter valet 2026.
Har du inte skrivit under än? Skriv under namninsamlingen här.