Diskrimineringslagens omfattning

Projektet Din Rätt har tagit emot flera berättelser från enskilda personer som handlar om hur de blivit dåligt bemötta av arbetsgivare, kollegor, polis eller av andra människor och instanser i samhället. Denna gång fokuserar jag på de olika förbud mot trakasserier som finns i svensk lag och ger tips på vart du kan vända dig för att få hjälp.

Diskrimineringslagen förbjuder olika former av diskriminering, däribland trakasserier och sexuella trakasserier, i relation till de samhällsområden som täcks av lagen. Bland dessa samhällsområden finns arbetslivet, utbildning, hälso- och sjukvård, socialtjänsten och dess verksamheter, fackföreningar, militärtjänsten, arbetsförmedlingen, start och bedrivande av näringsverksamhet, studiestöd, a-kassa och offentlig anställning. Trakasseriförbudet omfattar även samhällsområdet varor och tjänster vilket inkluderar affärer, restauranger, banker, kollektivtrafiken m.m.

Diskrimineringslagen förbjuder trakasserier som hänför sig till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Diskrimineringslagens förbud mot trakasserier

Diskrimineringslagen förbjuder alla former av trakasserier och sexuella trakasserier som kan relateras till en av diskrimineringsgrunderna, exempelvis psykisk funktionsnedsättning, och som sker inom de samhällsområden som nämns ovan. Exempel på vad som kan omfattas av trakasseriförbudet är nedsvärtning eller ett förlöjligande eller förnedrande uppförande som till exempel kommentarer om utseende eller beteende, attityder, nedslående skämt m.m. Förbudet omfattar både verbala och skriftliga meddelanden, men även bilder och fotografier eller om någon stirrar på dig eller gör gester som du upplever är kränkande.

Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande av sexuell natur som kränker en persons värdighet. Exempel på sådana trakasserier är ovälkomna sexuella inviter, uttalanden eller förslag av sexuell karaktär eller kroppslig beröring. Icke-verbalt uppträdande av sexuell natur kan handla om att visa pornografiska bilder, föremål eller skrivet material. Det kan också handla om att vissla, stirra eller göra gester som är anstötliga. Även kränkande och närgångna frågor av sexuell karaktär, liksom lögner och påståenden av ”negativ sexuell karaktär” omfattas av diskrimineringsförbudet.

För att det skall vara fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier skall handlandet eller beteendet vara oönskat. Det är den utsatte som avgör om beteendet eller handlingarna är oönskade och kränkande. Bedömningen skall alltså inte göras utifrån antaganden om en allmänt omfattad mening, om vilka beteenden som typiskt sett kan sägas vara ”ägnade att” kränka någons värdighet. För att bli dömd för att ha utsatt någon för trakasserier eller sexuella trakasserier, måste den som trakasserar ha insikt om, att hans eller hennes beteende kränker någon. Detta innebär att du kan behöva berätta för den eller de som utsätter dig för den kränkande behandlingen att du upplever det kränkande. Om de därefter inte slutar med trakasserierna är det dags att anmäla trakasserierna.

Exempel på trakasserier

Några konkreta exempel på trakasserier som omfattas av lagen är kränkande ordval och jargong under en lektion, på arbetet, på en fest eller under raster, som förläggs på arbetsplatsen eller i skolans lokaler. Om arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren uppmärksammar eller får information om att någon i skolan eller på arbetsplatsen trakasseras, måste denne se till att trakasserierna slutar. Om arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren inte får stopp på trakasserierna, gör även han eller hon sig skyldig till diskriminering. Din arbetsgivare, lärare eller rektor omfattas också av förbudet. Om denne inte slutar trakassera dig när du talat om att du upplever bemötandet kränkande, är det dags att anmäla honom eller henne.

Alla de som verkar inom de ovan nämnda samhällsområdena omfattas av förbudet. Det innebär att inte heller din läkare får fälla kränkande kommentarer om din psykiska ohälsa eller din könstillhörighet, ditt etniska ursprung eller din sexuella läggning. Någon som är verksam inom socialtjänsten eller socialtjänstsystemet, exempelvis din gode man, får inte röra vid dig på ett sätt du inte tycker om eller ge dig ovälkomna sexuella inviter osv.

Anhöriga omfattas också av diskrimineringsförbudet

EU-domstolens avgöranden är vägledande för hur svenska domstolar ska tolka diskrimineringsförbudet. EU-domstolen har slagit fast att förbudet mot diskriminering i arbetslivet även omfattar anhöriga till någon som har en funktionsnedsättning.[1] Detta innebär att diskriminerande behandling av en arbetstagare på grund av att denne är exempelvis förälder, sambo, maka eller make till någon som drabbats av psykisk sjukdom är förbjudet enligt lagen. Kränkande uttalanden om någons familjemedlem eller generella uttalanden som upplevs vara relaterade till en familjemedlem som drabbats av psykisk ohälsa eller på annat sätt omfattas av lagens diskrimineringsgrunder, är exempel på vad som omfattas av trakasseriförbudet.

Offentligt anställda

Projektet Din rätt har fått in fall som handlar om att enskilda personer känt sig trakasserade av exempelvis polis. Polisens verksamhet omfattas inte av något av de uppräknade samhällsområdena, men det finns en bestämmelse i diskrimineringslagen som omfattar alla, som är anställda enligt lagen om offentlig anställning. Bestämmelsen om offentlig anställning omfattar hela den offentliga förvaltnings­verksamheten och i alla situationer där en offentliganställd bistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd eller annan information, eller utlämnar allmän handling eller på annat sätt i anställningen har kontakter med allmänheten. Bestämmelsen omfattar alla som helt eller delvis är anställda enligt lagen om offentlig anställning. Hit hör, med vissa undantag, anställda vid riksdagen och dess myndigheter, anställda hos myndigheterna under regeringen och hos kommuner, landsting och kommunalförbund. Förbudet i bestämmelsen om offentlig anställning tar sikte på offentlig förvaltnings kontakter med enskilda individer. Avsikten är att förbudet ska komplettera de andra diskrimineringsförbuden genom att bemötande av en företrädare för det allmänna, som inte fångas upp av något av de andra förbuden exempelvis polisen, ska falla under denna bestämmelses tillämpningsområde. Skulle du bli trakasserad eller bli utsatt för sexuella trakasserier av någon som är offentlig anställd kan du således anmäla detta.

Trakasserier som ligger utanför diskrimineringslagens räckvidd

Europakonventionen, som är svensk lag sedan 1994, innehåller skydd mot intrång i människors privatliv (artikel 8) och förbud mot grym och förnedrande behandling (artikel 3). Båda dessa artiklar innehåller en skyldighet för staten att utreda det som inträffat eller de handlingar som pågår. Europadomstolen, som tolkar Europakonventionen, har prövat fall av trakasserier utförda av privatpersoner. I fallet Đorđević mot Kroatien[2] hade klaganden Radmila och hennes son Dalibor, som hade både fysisk och psykisk funktionsnedsättning, under flera år blivit trakasserade av barn från en närbelägen skola. Klagomålet gällde att myndigheterna inte gett dem erforderligt skydd. Trakasserierna hade bland annat bestått i att barn hade ringt på deras dörr, spottat på sonen, slagit honom, bränt hans händer med cigaretter, vandaliserat deras balkong och skrikit oanständiga glåpord mot dem. De hade vid flera tillfällen klagat hos polis och andra myndigheter, vilka inte vidtagit effektiva åtgärder till deras skydd. Europadomstolen fann att den behandling Dalibor utsatts för av skolbarnen var sådan att den omfattades av artikel 3 i konventionen. För sådan behandling krävdes, enligt artikel 3 i konventionen, i princip tillgång till straffrättsliga remedier men på grund av att gärningsmännen i detta fall var barn kunde sådana åtgärder inte komma i fråga. I detta fall borde myndigheterna ha utrett och vidtagit åtgärder för att förhindra en upprepning av trakasserierna. Eftersom myndigheterna försummat detta hade de brutit mot artikel 3. Trakasserierna hade dessutom inverkat negativt på Radmilas familjeliv. Myndigheterna hade därför, genom att inte ingripa, även brustit i sin skyldighet att ge erforderligt skydd åt Radmilas rätt till respekt för familjelivet, enligt artikel 8 i konventionen.

Här kan du klaga

Du som upplever trakasserier på arbetsplatsen ska i första hand vända dig till din arbetsgivare. Om denne inte vidtar åtgärder kan du vända dig till ditt fackförbund. Om du inte är medlem i facket kan du vända dig till diskrimineringsombudsmannen eller till den diskrimineringsbyrå som finns närmast där du bor.

Du som upplever trakasserier i skola eller utbildning ska i första hand vända dig till din rektor. Om denne inte lyssnar kan du vända dig till diskrimineringsombudsmannen eller till den diskrimineringsbyrå som finns närmast där du bor. Det är även till någon av dessa du vänder dig, om du blivit trakasserad av någon annan, som omfattas av lagens diskrimineringsförbud.

Om du blir trakasserad av någon annan som inte omfattas av diskrimineringslagen bör du göra en polisanmälan. Både diskrimineringsombudsmannen och polisen omfattas av förvaltningslagen. Det innebär att de har en skyldighet att vägleda dig till rätt instans. Det viktiga är att du anmäler vad som skett eller fortfarande pågår så du kan få hjälp att få slut på trakasserierna.

Av: Annika Jyrwall Åkerberg

[1] Sharon Coleman mot Attridge Law, Steve Law, Mål C‑303/06.

[2] CASE OF ĐORĐEVIĆ v. CROATIA, (Application no. 41526/10), Judgment 24 July 2012.