Enligt en kartläggning som Autism- & Aspergerförbundet gjorde 2013 gick mer än hälften av deras medlemmar ut grundskolan utan godkända betyg. Hälften av flickorna och en tredjedel av pojkarna i samma undersökning hade drabbats av hemmasittarproblematik, på grund av att skolan saknat kunskap om hur de hade kunnat ge eleverna stöd för att nå målen i skolan, eller att eleverna fått avslag på sina äskanden om extra stöd. Från och med den 1 januari 2015 finns nya möjligheter att klaga om du (eller ditt barn) inte får det stöd du behöver i skolan. Här får du veta mer om vad den nya bestämmelsen och skollagen säger samt vart du kan vända dig.

Vad säger skollagen

Skollagen innehåller bestämmelser om vilka skyldigheter skolor har och vilka rättigheter elever har. Av lagen framgår bland annat att skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling.

Elever har rätt till stöd

elevers rättigheter psykisk ohälsaSkollagen säger att alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. De som når de lägsta kunskapskraven ska också stimuleras för att nå högre mål. Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven, ska han eller hon snabbt få stöd i form av extra anpassningar. Dessa anpassningar ska sättas in skyndsamt och utvärderas löpande.

Innan extra anpassningar sätts in måste skolan se över sina pedagogiska metoder och hur de fördelar befintliga resurser. Skolan ska även analysera hur den aktuella elevgruppen fungerar, samt hur organisationen runt eleven ser ut. Utifrån den analysen utvärderar skolan om ytterligare extra anpassningar behöver sättas in.

Särskilt stöd och åtgärdsprogram

Om extra anpassningar satts in och en elev ändå riskerar att inte nå kunskapskraven ska skolan utreda om eleven behöver särskilt stöd. Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär, som lärare och övrig skolpersonal vanligtvis inte kan göra inom ramarna för den ordinarie undervisningen. Enligt skollagen är det rektor som ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd utreds skyndsamt. Om en elev som på grund av psykisk, intellektuell eller någon annan form av funktionsnedsättning, har svårigheter i sin skolsituation, eller till exempel ofta kommer för sent till lektionerna, ska skolan utreda om eleven kan behöva särskilt stöd. Om en utredning visar att elevens svårigheter gör att eleven riskerar att inte nå kunskapskraven, ska skolan utarbeta ett åtgärdsprogram. Ett beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram kan överklagas.

En ny bestämmelse om tillgänglighet i skolan

Sedan den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Den nya bestämmelsen kompletterar och förstärker skollagens bestämmelser. Bestämmelsen innebär att en skola kan göra sig skyldig till diskriminering om den inte vidtar skäliga anpassningar eller åtgärder för tillgänglighet för en enskild elev. Det handlar bland annat om åtgärder för att varje elev ska kunna delta i alla delar av undervisningen. Eleven kan till exempel få skriftliga arbetsuppgifter i ett för eleven läsbart format, eller att läraren tar hänsyn till att en elev på grund av sin funktionsnedsättning måste ha ett lugnt klimat i klassrummet för att kunna fokusera och koncentrera sig på undervisningen.

Vilka åtgärder en skola behöver vidta för att inte göra sig skyldig till bristande tillgänglighet avgörs dels av andra regelverk, exempelvis skollagen, och dels utifrån en skälighetsbedömning där hänsyn ska tas till ekonomiska och praktiska förutsättningar. Även kontakten mellan skolan och den enskilde eleven samt andra omständigheter som exempelvis brand- och säkerhetsföreskrifter vägs in i bedömningen.

Vilka skolor omfattas

Diskrimineringslagens och skollagens bestämmelser gäller för alla statliga, kommunala och fristående skolor. Diskrimineringsförbudet omfattar alla utbildningar, från förskola till högskola via grundskola, gymnasium, Komvux, Särvux/Lärvux, folkhögskolor osv.

Skollagens bestämmelser om särskilt stöd gäller inte alla skolformer, men de gäller inom grundskolan och gymnasieskolan samt inom motsvarande skolformer. Inom dessa skolformer finns således en relativt långtgående rätt till olika typer av stöd, vilket även påverkar bedömningen av vilka åtgärder som kan anses skäliga för att göra utbildningen tillgänglig.

Den nya bestämmelsen – ett nytt påtryckningsmedel

En anmälan enligt diskrimineringslagen medför ett nytt påtryckningsmedel på skolan och kan även leda till att en enskild elev får diskrimineringsersättning. Den nya bestämmelsen i diskrimineringslagen ger studenter och kursdeltagare i skolformer, som inte omfattas av skollagen, helt nya möjligheter. Den tidigare bestämmelsen om skäliga anpassningar omfattade bara högskolan medan den nya bestämmelsen omfattar all utbildningsverksamhet.

Hit kan du vända dig om du inte får det stöd du behöver

Om du anser att skolan inte vidtagit tillräckliga åtgärder kan du vända dig till olika myndigheter. Det bästa är dock alltid att i första hand vända sig till sin lärare och rektor. Skolsköterskan brukar kunna hjälpa elever att framföra önskemål för att elevernas skolgång ska vara positiv och utvecklande.

Om skolan inte agerar kan du vända dig till Skolinspektionen. Skol­inspektionens granskningar utgår från skollagen, läroplaner och andra styrdokument som finns för verksamheten. Skolinspektionen kan med hjälp av vitesförelägganden ställa krav på att missförhållandena avhjälps.

Elever kan även vända sig till Arbetsmiljöverket som kan undersöka situationen och utdöma skolan ett vite i syfte att vidta åtgärder för en god arbetsmiljö. Ifrågasättande av beslut som rör åtgärdsprogram kan anmälas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Anmälningar om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering kan göras till Diskrimineringsombudsmannen eller till någon diskrimineringsbyrå.

Bristande tillgänglighet på universitet/högskola ska anmälas till respektive Överklagandenämnd.

Det är viktigt att anmäla fall. På så sätt kommer fallen med i olika rapporter och statistik som sedan kan vara oerhört viktig för att påverka olika regelverk i Sverige.

Av: Annika Jyrwall Åkerberg