Varannan med psykisk ohälsa upplever diskriminering i vården
Dåligt bemötande och felaktig behandling av patienter som har en psykisk funktionsnedsättning eller sjukdom är vanligt i Sverige. En studie från 2014 visar att drygt hälften av personer med psykisk ohälsa upplever att de blivit orättvist behandlade när de sökt hjälp i den somatiska sjukvården. Ungefär lika många anser sig ha blivit orättvist behandlade i psykiatrin. (Lakartidningen.se 2014-05-23).
Ingen får diskrimineras inom vården
Enligt Diskrimineringslagen är diskriminering på grund av en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning förbjuden inom vården. Landets patientnämnder får ofta in klagomål om felaktiga behandlingar och bemötanden inom hälso- och sjukvården. Trots det finns ytterst få avgöranden från domstol som handlar om diskriminering som gäller samhällsområdet hälso- och sjukvård i kombination med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.
Det är viktigt att du anmäler ett dåligt bemötande i vården även till Diskrimineringsombudsmannen eller till en av landets 16 Diskrimineringsbyråer. Genom att du anmäler händelsen kan den du anmäler till tillsammans med projektet din rätt, få en bild över vilka former av dåligt bemötande människor utsätts för. Dina och andras erfarenheter är jätteviktiga för att diskriminerande strukturer ska kunna identifieras, lösas och uppmärksamas. Om du anmäler ett fall och diskriminering konstateras kan du få upprättelse eller ersättning.
Hur diskrimineringen i vården kan se ut
Ett fall som Diskrimineringsombudsmannen tagit emot rörde en kvinna som sökte hjälp för stickningar i armen. Kvinnan var både elöverkänslig och hade fibromyalgi. När hon sökte vård för sina stickningar i armen sade läkaren att alla hennes problem var psykiska och att hon behövde psykoterapi. Hon lämnade vårdcentralen utan att ha blivit undersökt. Kvinnan anmälde läkaren till Diskrimineringsombudsmannen. Diskrimineringsombudsmannen och Kalmars läns landsting kom fram till att kvinnan hade diskriminerats på grund av sin funktionsnedsättning och kom överens om att kvinnan skulle få 60 000 kronor i ersättning.
Ett annat exempel är fallet med en läkare som skulle bedöma eventuell sjukdom eller funktionsnedsättning hos två patienter som hade ett annat etniskt ursprung än svenskt. Vid en psykiatrisk mottagning skulle läkaren göra en medicinsk bedömning av två personer. Syftet var att få en psykiatrisk medbedömning i långvariga sjukskrivningsärenden. Efter två besök utfärdade läkaren ett psykiatriskt utlåtande som, enligt Diskrimineringsombudsmannen, grundades på generaliserande uppfattningar utifrån etnisk tillhörighet och inte på de enskildas faktiska hälsotillstånd. Läkaren skrev bland annat i utlåtandena att hos “invandrargrupper från Medelhavet” (“särskilt greker och turkar”), där en make/maka har sjukpension, ökar sannolikheten att även den andra parten “insjuknar”. Om kvinnan, skrev han, att hon var omotiverad för rehabilitering och att ”det enda som gäller är enkelbiljett till Grekland”. Stockholms tingsrätt dömde läkaren till att betala 60 000 kronor i skadestånd till kvinnan och mannen för kränkningen. Av domen[1] kan utläsas att en vårdpersonals bedömning alltid måste göras utifrån den enskilda individen och att alla former av generaliseringar är förbjudna enligt lagen.
Domstolens slutsats är viktig för dig som har en psykisk sjukdom. Projektet Din Rätt har fått in fall från enskilda som inte blivit behandlade eller undersökta när de berättat att de har en psykisk sjukdom. En sådan särbehandling är alltså inte tillåten enligt diskrimineringslagen!
Av: Annika Jyrwall Åkerberg
[1] Stockholms tingsrätt, målnr. T 25395-06 Och T 16183-06, Dom 2009-12-10
