Sten och Magnus har båda tidigare varit dömda till vård inom rättspsykiatrin efter att de begått brott. Idag ter sig livet betydligt ljusare med familj, vänner och jobb – med erfarenheten av rättspsykiatrisk vård i bagaget. Lyssna till deras berörande berättelser om att ta till sig insikten att slippa fängelse men behöva psykiatrisk vård under tvingande premisser. Vågar man klaga på vården om man tycker att den inte hjälper en att må bättre? När en tidigare ostraffad 22-åring får samma bemötande som en äldre intagen med betydligt allvarligare brott i bagaget? När den enda behandlingsmodellen för drogmissbruk är provtagningar?
– Jag ville inte påminnas om världen utanför utan stängde in mig i en bubbla. När man hamnar på den mentala botten, vilket man gör till slut inom rättspsyk, önskar jag att den tiden kunde tas tillvara bättre. Bygg upp en människa som kan må bra där ute i samhället, säger Magnus som idag har kämpat sig tillbaka till ett vanligt heltidsjobb och familjeliv.
Om Sten fick önska sig något så är det att rättspsykiatrin skulle bli mindre toppstyrt, att de ansvariga lyssnade mer och att mer gjordes så att de svaga inte lika lätt riskeras att utnyttjas.
