En enkätundersökning som Din Rätt gjort hos landets kommuner visar att socialtjänsternas kunskap om rättigheter och behov för personer med psykisk ohälsa är otillräcklig. Detta trots att det rör en utsatt samhällsgrupp där många känner sig dåligt bemötta.

Johanna Wester på NSPH tog initiativ till enkäten.

När socialtjänstens medarbetare saknar tillräcklig kunskap och arbetsrutiner för att möta klienter med psykisk ohälsa ökar risken för diskriminering.
– I den rådgivning som Din Rätt bedrivit i två och ett halvt år har vi fått ta emot många samtal från personer med psykisk ohälsa, som känner sig negativt behandlade i kontakten med socialtjänsten. Därför beslöt vi oss för att granska hur kommunerna arbetar med bemötande och mot diskriminering, säger Johanna Wester, projektledare för Din Rätt hos NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa.

Din Rätts rikstäckande enkät visar att inte ens en tredjedel (32 procent) av de granskade kommunernas socialtjänster har handlingsprogram mot diskriminering som omfattar psykisk funktionsnedsättning. Knappt hälften (47 procent) av kommunerna har brukarråd där representanter för personer med psykiska funktionsnedsättningar finns med. Lite drygt hälften (54 procent) har fått kompetensutveckling kring bemötande kopplat till psykisk funktionsnedsättning.

Enkäten sändes ut till socialkontoren i Sveriges 290 kommuner. 196 kommuner (66 procent) har svarat på hela, eller delar av, enkäten.

Det finns flera konkreta åtgärder som socialtjänsten kan göra för att komma till rätta med problemen, utan att det behöver kosta så mycket eller kräva stora arbetsinsatser. Det handlar framförallt om att skapa rutiner och att arbeta systematiskt mot diskriminering.

Våra rekommendationer till landets socialtjänster för att minska risken för diskriminering:

    • Inrätta brukarråd kopplat till socialtjänsten. Säkerställ att organisationer som företräder personer med psykiska funktionsnedsättningar finns representerade i brukarrådet.
    • Kartlägg löpande frågor som rör bemötande och diskriminering. Genomför brukarenkäter där frågor ställs om den enskildes upplevelser av diskriminering och bemötande.
    • Satsa på kompetensutveckling. Se till att personal och chefer utbildas i såväl bemötandefrågor som specifika frågor som rör diskriminering, psykisk funktionsnedsättning och personer med psykisk ohälsa. Se till att utbildningsinsatserna är återkommande.
    • Upprätta en handlingsplan mot diskriminering. Se till att den omfattar psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa och säkerställ att personalen är involverad i arbetet med planen.
    • Kommunicera på brukarens villkor. Det är viktigt att socialtjänsten har förmåga att exempelvis kommunicera på lättläst svenska och att anpassa kontaktmetoder efter den enskildes behov.

Det är också viktigt att man arbetar aktivt med diskrimineringsfrågorna på alla nivåer för att undvika att personer som kommer i kontakt med socialtjänsten upplever sig orättvist behandlade. Det behöver inte alltid handla om diskriminering ur ett juridiskt perspektiv, men upplevelsen av att känna sig diskriminerad och förbisedd är allvarlig i sig. Det kan handla om så grundläggande saker som att behöva få hjälp att förstå innebörden i sitt myndighetsbeslut, eller att kunna få bli påmind om sitt möte på socialtjänsten med ett sms.

– Lyssna på dem som kommer i kontakt med socialtjänsten. Sätt tydliga mål och gör det till en vana att dokumentera hur både klienterna och personalen upplever att det fungerar. Det borde vara en rättighet att känna att också min upplevelse av socialtjänstens kvalitet är viktig, säger Mårten Jansson, mobiliseringsansvarig på NSPH, i en uppmaning till socialtjänstcheferna.

De statliga medel inom den så kallade PRIO-satsningen som kommunerna ska använda till att samla in och analysera data som rör livsvillkor och insatser kring psykisk ohälsa ger en möjlighet att höja ambitionsnivån i arbetet med diskrimineringsfrågorna. Under 2016-18 får landets kommuner årligen cirka 200 miljoner kronor i PRIO-pengar.

Om du vill läsa mera:
Ta del av vår övergripande rapport här (PDF).

Vi har analyserat enkätsvaren i vår undersökning och rankat kommunernas arbete med att arbeta systematiskt respektive praktiskt med diskrimineringsfrågor. Läs mer om vår enkät, hur vi rankat kommunerna och fördelningen av kommunernas PRIO-pengar här (PDF).

Pressmeddelande rörande resultatet av rapporten finns här.

Läs vår debattartikel utifrån enkäten till socialtjänsterna här.