2024/04 – Hanna Hildeman om att krascha men ändå hålla ihop det viktigaste 2024-02-29
Ibland hamnar Hanna Hildeman mer i framtiden än i nuet. Ibland kraschar det och då är det extra viktigt att hålla ihop det viktigaste.
Här hittar du senaste nytt och kan leta bland alla artiklar som publicerats på sidan
Ibland hamnar Hanna Hildeman mer i framtiden än i nuet. Ibland kraschar det och då är det extra viktigt att hålla ihop det viktigaste.
Henrik Pelling är barnpsykiater och har sedan början av 1970-talet varit en del av kunskapsutvecklingen kring det som idag kallas Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar.
Jennie Moberg är socionom och har egen erfarenhet av att både vårdas och att arbeta på BUP. Just nu studerar hon hur personal, föräldrar och barn inom BUP:s heldygnsvård funderar kring begrepp som delaktighet och återhämtning.
I Kristinehamn har den rättspsykiatriska kliniken inlett ett samarbete med Friluftsfrämjandets lokala förening.
NSPH:s ordförande Conny Allaskog berättar kort om NSPH-rapporten och vår undersökning om livsvillkoren för personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga.
I Karlskoga har man studerat effekterna av sina insatser till personer med samsjuklighet. Slutsatsen är att man måste arbeta mer tillsammans med andra vårdgivare – och mer tillsammans med brukare och anhöriga.
I år firar Khai Chau 30 år utan inläggningar i psykiatrin. Senast han blev inlagd var han ung och mitt uppe i sina universitetsstudier. Det blev ingen examen och ingen karriär på arbetsmarknaden.
Kitty Lassinanti och Anna-Lena Almqvist fick i uppdrag att studera hur väl socialtjänsten klarade att stödja ”unga med komplexa behov”.
Kan man ha ett oundgängligt behov av en vård som inte hjälper?
SIP (Samordnad Individuell Plan) ställer krav på sjukvården och socialtjänsten att samordna sina insatser till patienter och brukare. SIP infördes 2010 och fortfarande är man ganska oense både om vad SIP är, vem den är till för och hur den ska göras.
Om mod och förtröstan att våga låta livet bli annorlunda utan att veta exakt hur det kommer att bli.
Hur pratar personalen om patienterna på ronder och vid överlämningar mellan arbetspass? Vad fokuserar de på när de ska beskriva hur behandlingarna fungerar? Och hur hänger personalens språkbruk ihop med hur patienterna upplever vården och sin hälsa?