Till NSPH-rapporten 2025 ”Jag är så mycket mer än det här” intervjuade vi fem personer som lever eller har levt med ett skadligt bruk eller beroende och anhöriga till personer med skadligt bruk eller beroende. Här har vi samlat deras berättelser.
Filip var i ett tungt alkohol- och drogberoende från 15 till 21 års ålder. Under dessa år gjorde Filip otaliga försök att få ordning på sitt liv men också suicidförsök. Filip berättar att han hela livet känt det som att han har ett tomrum på insidan och att han alltid sökt olika typer av kickar för att fylla det tomrummet.
Moa bor i idag med sin dotter och två katter. Hon arbetar som tandsköterska och har en vardag som för många ser ganska vanlig ut. Men bakom sig har hon en livsresa som anhörig till en man med beroendeproblematik. En resa som präglats av både kärlek, sorg och ett stort behov av stöd.
Linda och hennes son Elias var precis på väg till flyget en tidig morgon, för att åka på semester till London, när Linda märker att Elias är mycket orolig. Han har någonting som han vill berätta. Han hade precis spelat bort de pengar som hans mamma under hela hans uppväxt kämpat så hårt för att spara åt honom.
Karin levde ett ganska stillsamt liv med familj, radhus och jobb, men bakom fasaden kämpade hon med ett växande spelberoende. I efterhand önskar hon att någon inom vården hade frågat – då kanske hjälpen hade kommit tidigare.
“Det blev många turer till BUP-akuten”. Här berättar Eva om kampen för sin dotter Nina – och om en vård som aldrig såg helheten och om hur bristen på stöd till Eva som anhörig påverkade den egna hälsan.