Inger Händestam, ordförande Spes.
Varje suicid och suicidförsök är tragiska händelser som kan förebyggas. För att bättre förstå hur samhället kan agera tillsatte regeringen den så kallade Suicidanalysutredningen i maj förra året. Inger Händestam representerar NSPH i utredningens expertgrupp.
– Flera av NSPH:s medlemsorganisationer har länge arbetat med att driva på i den här frågan. Vi välkomnade därför att regeringen valde att tillsätta utredningen och är glada att vi från NSPH får vara med och ha en aktiv roll i arbetet genom expertgruppen, säger Inger Händestam, som är ordförande för Spes och ledamot i NSPH:s nationella styrelse.
Expertgruppen delaktig i hela processen
NSPH är den enda civilsamhällesorganisationen som sitter med i expertgruppen till denna utredning. De övriga cirka tjugo deltagarna kommer från olika departement, myndigheter och andra institutioner. Expertgruppen har i uppdrag att stötta utredningen genom att bidra med sin expertis och har träffats ungefär en gång i månaden för att tillsammans med utredningen bereda processen.
– Jag upplever att de har arbetat väldigt mycket tillsammans med oss i expertgruppen för att både informera om arbetet, analysera kunskapsunderlag och diskutera olika möjliga vägar framåt. De har gjort oss delaktiga genom hela arbetsprocessen helt enkelt, säger Händestam.
Förutom deltagandet i expertgruppen har civilsamhället bjudits in till olika hearingar med utredningen. NSPH har även anordnat en egen hearing där medlemsorganisationerna fick chansen att lyfta fram sina perspektiv.
Samordning ska ge bättre suicidprevention
Utredningen har bland annat fått i uppdrag att analysera och föreslå hur breda händelseanalyser vid suicid, så kallade suicidanalyser, kan införas. Dessa analyser ska inkludera flera aktörer och perspektiv utöver hälso- och sjukvården, som socialtjänst, skola och polis.
– Målsättningen är att dessa analyser ska generera ett bättre suicidpreventivt arbete på både nationell, regional och lokal nivå, förklarar Händestam.
NSPH lyfter fram flera viktiga områden i utredningen. En av de främsta frågorna är genomförandet av suicidanalyser, för att undvika att liknande tragedier upprepas. Händestam betonar vikten av noggranna utredningar för att lära av situationerna och förbättra det suicidpreventiva arbetet.
– En annan viktig fråga är att samordningen fungerar och att fler aktörer samverkar i suicidanalysarbetet, säger hon.
Positivt att efterlevandestöd kartläggs
Utredningen ska även kartlägga efterlevandestöd vid suicid, dock utan att lämna konkreta förslag. Här har utredningen bland annat genomfört en beräkning av samhällskostnaderna vid suicid.
– Det är bra tycker vi eftersom en sådan beräkning inte gjorts på väldigt länge, tillägger Händestam och fortsätter:
– Det finns dock en oro att den kunskap som utredningen kommer generera i kartläggningen inte kommer leda till någon reell förändring – och det behövs. Ansvarsfrågan för efterlevandestödet är ett område där vi vet att det finns stora utmaningar och brister idag, vilket tyvärr får konsekvenser för enskilda individer som blir utan stöd när de förlorat en närstående i suicid.
Ett ytterligare område som NSPH särskilt vill lyfta fram är barns rätt till stöd, som tyvärr ofta brister. Händestam betonar vikten av att fortsätta arbeta för att frågan om stöd till efterlevande inte glöms bort.
