Att leva med psykisk ohälsa

Att leva med psykisk ohälsa handlar inte bara om vård och omsorg. Det handlar kanske främst om att leva sitt liv i gemenskap med andra. Ett liv som inbegriper frihet, delaktighet samt samma möjligheter, rättigheter och krav som för andra människor i samhället. Det betyder att bostad, arbete, försörjning, familj och vänner att umgås med är centrala delar i livet. Många studier visar att bristen på dessa grundläggande förutsättningar leder till psykisk ohälsa och skapar svårigheter i att återhämta sig och tillfriskna.

Rädsla och okunskap gör att människor har svårt att prata öppet om sin psykiska ohälsa och isolerar sig eller blir isolerade av omgivningen. Inom NSPH arbetar vi tillsammans med Hjärnkoll för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa och fördjupad förståelse för människors olikheter. Målet är att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter, oavsett psykiska funktionssätt.

Hälsa och livslängd

Psykisk och fysisk ohälsa förstärker ofta varandra. För personer med både psykisk ohälsa och beroendesjukdom blir det en ännu större utmaning att bygga upp och bevara sin fysiska hälsa. Det är i dag allmänt känt att människor som lever med en allvarlig psykisk sjukdom, framförallt schizofreni och schizofreniliknande tillstånd samt bipolär sjukdom, riskerar att leva avsevärt kortare liv än genomsnittet; män riskerar att dö 15-20 år tidigare och kvinnor 10-15 år.

Socialstyrelsen har också visat att personer med en psykiatrisk diagnos som drabbas av somatiska sjukdomstillstånd som stroke, bröstcancer, diabetes och hjärtinfarkt inte får lika god medicinsk vård som patienter utan ett psykiatrisk diagnos.

Ekonomi och arbete

I jämförelse med befolkningen i övrigt har människor med psykisk ohälsa väsentligt lägre inkomster, högre levnadsomkostnader och kortare utbildning. De lider dessutom i högre grad än andra av ensamhet och isolering. Många saknar därmed egna resurser att ta sig ur en svår livssituation. Sambandet mellan dålig ekonomi och psykisk ohälsa är starkt.

Rapporter från Socialstyrelsen och statistik från SCB har under flera decennier visat att grupper personer med psykisk funktionsnedsättning har svagare ekonomisk ställning än personer med annan funktionsnedsättning. De med psykisk funktionsnedsättning som har ett arbete tjänar mindre än hälften så mycket som befolkningen i genomsnitt.

Dålig ekonomi och oro för framtida försörjning försämrar möjligheterna till återhämtning, vilket i sin tur gör det svårare att klara av utbildning och arbete och att försörja sig i framtiden. Det blir lätt en ond cirkel som är svår att ta sig ur på egen hand. Ytterligare ett hinder för att bryta isolering och stigmatisering är att det ofta kostar att delta i organiserade verksamheter inom idrott-, kultur- och friluftsliv.

Negativa attityder och diskriminering

Trots att psykisk ohälsa är vanligt känner många som drabbas ändå skam och har svårt att dela sina upplevelser med andra. Vi vet att många väljer att inte berätta om det på arbetet, i skolan eller i det sociala livet. Många som varit öppna med sina erfarenheter har upplevt att det medfört att de blivit orättvist behandlade såväl privat som i arbetslivet.

Anhörigas situation

Den som lever nära någon som drabbas av ohälsa vill kunna vara ett stöd, bidra med kunskaper och vara en resurs när vården utformar insatser och behandlingar. Ofta upplever de anhöriga istället att man tvingas rycka in när samhällets stöd inte fungerar som det är tänkt.

År 2015 gjorde NSPH en undersökning bland anhöriga till personer som drabbats av psykisk ohälsa. Många beskrev en utsatt situation med ständig oro för sin närstående. Frågan om anhörigas situation har också en tydlig genusaspekt – det är oftast en mamma, fru, syster, svärmor eller väninna som axlar ett tungt ansvar när samordningen av olika vårdinsatser brister.

Tillgänglighet, regler och stuprör

Vård, omsorg och andra välfärdssystem står inför stora utmaningar. Det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Den som söker hjälp vill känna sig välkommen och bekräftad, förstå vad olika behandlingar har för potential och känna att det går att föra en konstruktiv dialog med professionen. Personer med psykisk ohälsa behöver ofta stöd från flera instanser och samhällsfunktioner – och förväntar sig att dessa kan samarbeta och samordna sina insatser. Man behöver möta personal med hög och uppdaterad kompetens i ett system som erbjuder kontinuitet och trygga relationer.

Texten ovan är hämtad ur vår broschyr “Så vill vi ha det.” Den är gratis (fraktkostnad tillkommer) och kan beställas på vår materialsida.