Den 3 februari bjöd Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström in till en samling för jämlik hälsa. Regeringens mål är att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. En kommission för jämlik hälsa kommer att tillsättas.
Konferensen handlade om är att samla kunskap och erfarenhet och påbörja en diskussion om hur målet ska kunna nås. Tidigare genomförda hälsokommissioner -internationella och svenska – samt Folkhälsomyndigheten presenterade sina resultat och Kommunalarbetarförbundet, Riksidrottsförbundet och SKL gav medskick till kommissionen om vad som bör göras.
Eftersom redovisningen byggde på sådant som redan gjorts sakandes psykiska ohälsa som ojämlikhetsområde i presentationerna. De traditionella folkhälsoområdena tobak, alkohol, kost och motion samt ojämlikhet mellan grupper med olika etnicitet eller kön beskrevs utförligt. Vi fick en presentation av att det skiljer fem år i medellivslängd mellan hög- och lågutbildade kvinnor. Däremot tog ingen upp att den psykiska ohälsan kan förkorta livet fyra gånger så mycket. Exempelvis lever personer med schizofreni tjugo år kortare liv än befolkningen i övrigt.
När flera konferensdeltagare påpekar att man missat den psykiska ohälsan höll alla med. Det är allmänt känt att den psykiska ohälsan har blivit vårt störta folkhälsoproblem. Personer med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar har inte fått del av de hälsoförbättringar som uppnåtts av övriga befolkningen. Trots femton års nationella satsningar har livssituationen för personer med långvarig psykisk ohälsa inte nämnvärt förbättrats. Hemlösheten och fattigdomen har ökat och mångas liv präglas av sysslolöshet, isolering och utanförskap.
Det är allvarligt när ord som ångest, depression, fobi, psykiskt trauma, självskadebeteende och psykos saknas i förarbetena när kommissionen ska sjösattas. Och det är illavarslande att den psykiska ohälsan inte finns med i figurerna och modellerna. En förklaring kan vara att der är svårt att definiera om psykisk ohälsa är en bakgrundsfaktor, en faktor i mellanledet eller ett utfall av de andra parametrarna. Men då bör man göra nya modeller!
För om inte den psykiska ohälsan finns med – så är risken stor, att det psykosociala hamnar i periferin eller förbigås. Så har det sätt ut under flera decennier – om man talar om folkhälsa i allmänhet så handlar det sällan om psykisk hälsa.
Som jag ser det så är den psykiska ohälsan en dimension i människors totala hälsa som komplicerar, förstärker och accelererar andra ohälsofaktorer. Psykisk ohälsa är en accelerator som vi behöver sätta ord på, beskriva och föra in i modellen.
Det var bra att konferensen kom till stånd innan direktiven är klara och ledamöterna utsedda. Det ger möjlighet att komma med förslag till justeringar. . Psykisk ohälsa måste vara med som en variabel. Vi erbjuder oss naturligtvis att vara en del av det fortsatta arbetet.
Kjell Broström
Intressepolitisk ombudman NSPH
