NSPH:s projekt Brukarrevision har en händelserik tid framför sig. Nya brukarrevisorer utbildas i Stockholm och i Skåne och snart inleder det mobila teamet sin första granskning. Först ut att beställa en brukarrevision genomfört av ett mobilt, externt team av revisorer är en psykiatrisk avdelning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
En intensiv vår följs upp av en minst lika händelserik höst för Brukarrevisionsprojektet, som utbildar egenerfarna brukarrevisorer som på uppdrag granskar psykiatriska och socialpsykiatriska verksamheter ur ett brukarperspektiv.
Isabella Canow, projektledare för Brukarrevisionsprojektet
-Elva stycken utbildas för närvarande i Stockholm och i Skåne ska sex brukarrevisorer utbildas under hösten. Dessutom ska vårt mobila team dra igång sin första granskning, som rör en psykiatrisk verksamhet i Norrköping. Det ska bli väldigt spännande att följa, säger Isabella Canow, projektledare för Brukarrevisionsprojektet.
Tanken med de mobila teamen är att de ska kunna jobba flexibelt och hyras in till en verksamhet, belägen var som helst i landet. Förhoppningsvis kan det bli ett sätt att erbjuda externa granskningar av verksamheter som inte har utbildade brukarrevisioner inom den egna organisationen.
De som utför revisioner är såväl kvinnor som män, i olika åldrar och med olika bakgrund och erfarenheter. Brukarrevisionsprojektet ska göra en granskning av verksamheterna utifrån egen erfarenhet.
– Vi har haft revisioner inom öppenvården, mellanvården, slutenvården, daglig verksamhet och stödboenden, men det skulle vara intressant att göra brukarrevision inom rättspsykiatrin också, säger Isabella Canow.
Vad har ni fått för respons ute i verksamheterna, från brukare som blivit intervjuade?
– Att den som idag mår dåligt kan se att det går att återhämta sig. Det går att återhämta sig och kunna göra intervjuer och att skriva rapporter, det är inte något som bara ”någon annan” kan utföra, säger Isabella Canow.
En viktig komponent är att brukarrevisorerna kan spegla vad de själva har upplevt på plats och kan ta med konkreta förslag på vad som kan förbättras. Brukarrevisorn har en stödjande funktion och kan ofta förstå vad brukaren menar och ge en fördjupad förståelse.
– Den som bär skorna vet var det klämmer och det är talande för hur en brukarrevision fungerar. I det här fallet gäller att ju fler kockar desto godare soppa, säger Isabella med eftertryck.
I våras bjöds gamla och nya deltagare in till en workshop med temat intervjuteknik och där språkets betydelse i rapportskrivandet stod i fokus. Ytterligare workshops är planerade under hösten som tar upp angelägna ämnen kopplade till brukarrevisioner.
Isabella Canow ser IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg, som en naturlig samarbetspartner i framtiden. Och att de använder brukarrevisionens rapporter som referenser och komplement till de egna analyserna. De borde rekommendera brukarrevisioner, precis som SKL skulle kunna göra det, menar Isabella.
– I förlängningen hoppas jag att revisionerna leder till bättre vård, att kostnaderna minskar och att det kan satsas på mer förebyggande insatser, avslutar Isabella Canow.
Fakta Brukarrevisionsprojektet
Syftet med projektet är att utveckla en metod och en lättfinansierad hållbar verksamhet för att genomföra brukarrevisioner i psykiatriska och socialpsykiatriska verksamheter i hela landet. Det är ett treårigt projekt, finansierat av Allmänna Arvsfonden. Hittills har tio brukarrevisioner gjorts i projektet. Under hösten 2016 arrangeras spridningsseminarier i Stockholm, Karlstad och i Skåne för att berätta om resultaten hittills från projektet. Man kommer även att ta fram en modellbok för brukarrevisioner som ska vara klar 2017, projektet sista år.
