I skuggan av corona lyftes anhöriga och deras situation fram i rampljuset under NSPH och Hjärnkolls inspirationsdag 13/11. En digital konferens med berörande berättelser från anhöriga blandad med konkreta exempel på anhörigstöd. Engagemanget och känslorna kring anhörigas situation var högst närvarande, även om vi alla deltog på distans. 

Det blev en stark och berörande start på inspirationsdagen när Annika Strandhäll, riksdagsledamot (s) och talesperson i jämställdhetsfrågor, berättade om familjens känslomässiga resa efter sambon Thomas självmord och hur beslutet att prata om vad som hänt vuxit fram. Den psykiska ohälsan påverkade hennes sambo successivt, han stängde in sig i arbetsrummet och slutade alltmer prata med de andra i familjen. Familjen anpassade sig, utan att fullt ut förstå hur han mådde förrän långt senare.

–Det är oerhört sorgligt att det fortfarande, år 2020, är så svårt att prata om psykisk ohälsa. I synnerhet för män. Jag har nu fått ta del av så många historier av män om deras erfarenheter av psykisk ohälsa eller att vara anhörig. Och hur de levt med föreställningar om att en man ska vara stark och inte tala om hur man mår, berättade Annika Strandhäll. Hon poängterade att psykisk ohälsa är en fråga som måste prioriteras mer politiskt.

–Det pratas mycket om ökad trygghet på gator och torg, och inte alls lika mycket om riskerna med den ökande psykiska ohälsan trots att det påverkar oss alla så mycket. Genom att prata mer öppet om psykisk ohälsa kan vi visa hur vanligt det är och att det inte är skamfullt att söka hjälp. På det sättet kan vi bygga ett bättre samhälle. Nästa generation ska inte behöva fostras in i stigmatisering och tystnad kring psykisk ohälsa, säger Annika Strandhäll.

Malin Emanuelsdotter

Efter den inledningen kom en lika berörande skildring av anhörigskap, berättad av Hjärnkoll-ambassadören Malin Emauelsdotter som har en fru som gjort ett suicidförsök.

–Jag kände att jag borde sett, jag borde ha förstått, jag borde ha kunnat stoppa det. Jag jobbar i vården och har egen erfarenhet av psykisk ohälsa, och ändå så såg jag det inte. Jag blev rädd. Rädd för att andra skulle döma oss. Rädd att de inte skulle förstå, sade Malin Emanuelsdotter.

Hennes berättelse kretsade mycket kring tiden efter suicidförsöket och hur de lyckats hålla ihop relationen och utmaningen i att förbli partner och inte gå in i en mer av en professionell vårdgivarroll.

–Vårt förhållande klarade sig tack vare att vi klarade av att vara ärliga mot varandra om de rädslor som finns, sade Malin Emanuelsdotter som sitter i styrelsen för NSPH Halland och även är aktiv inom Shedo.

Maria Berglin och Sofi Hult, anhörigkonsulenter Gävle kommun

Maria Berglin och kollegan Sofi Hult arbetar som anhörigkonsulenter på Anhörigcenter i Gävle. De berättade under inspirationsdagen om Gävle kommuns arbete med olika former av anhörigstöd. Sedan slutet av mars kompletteras detta med en stödlinje rörande corona.

–Samtalen till stödlinjen visar att den psykiska ohälsan har ökat under pandemin. Anhöriga hamnar i en tuff situation när de inte får träffa den familjemedlem som man är van att stödja, säger Maria Berglin. Hon berättade vidare att de etablerat ett bra samarbete med övriga verksamheter inom kommunen rörande corona-stödlinjen.

–De har verkligen lyssnat in när vi berättat om vad vi möter hos de som ringer. Vi har en direktlinje in till hälsocentralerna som kan reagera omedelbart om någon hör av sig med destruktiva tankar, säger Maria Berglin.

Det är få anhöriga som vet om att de har rätt till anhörigstöd. Faktum är att som anhörig är man osynlig, inte bara för vården utan även för sig själv.

För att kunna veta sina rättigheter och möjligheter att söka stöd gäller det att identifiera sig eller bli identifierad som anhörig. Att det är långt ifrån en självklarhet var något som författaren och samhällsdebattören Åsa Moberg tog upp.

– Det är få anhöriga som vet om att de har rätt till anhörigstöd. Faktum är att som anhörig är man osynlig, inte bara för vården utan även för sig själv. Många förstår inte att de är en anhörig, konstaterade Åsa Moberg.

Hon resonerade kring anhörigas situation inom vården idag, med utgångspunkt från bland annat sin senaste bok ”De omöjliga”, som hon skrivit tillsammans med journalisten Anna Fredriksson.

– Organisationsproblemen inom vård och omsorg drabbar de mest utsatta i samhället, och därmed även anhöriga. Något radikalt måste göras för att förbättra vården, som idag systematiskt osynliggör anhöriga, säger Åsa Moberg.

Jenny Kindgren, verksamhetsutvecklare anhörigstöd på Riksförbundet Attention, berättade att många anhöriga som organisationen har kontakt med uppger att de upplever social isolering. Samtidigt så vet vi att känslan av sammanhang (KASAM) är en viktig faktor för hur man klarar av påfrestningar, vilket gör anhöriga till en extra utsatt grupp.

–Det är inte bara terapeuter och anhörigkonsulenter som kan fånga upp anhörigas situation, utan vi har alla har ett gemensamt ansvar. De flesta som jobbar inom sociala yrken möter anhöriga på olika sätt, men få ställer nog frågan: ”Hur upplever du som anhörig den här situationen?”, sade Jenny Kindgren.

Tänk vad skönt den dagen vi kan prata om vårt mående och erfarenheter av psykisk hälsa på ett avdramatiserat sätt

Dagen avslutades med en paneldebatt där Fredrik Sjöberg från Studieförbundet Vuxenskolan, Zophia Mellgren, SKR och Ingrid Lindholm från Nka deltog.

–Tänk vad skönt den dagen vi kan prata om vårt mående och erfarenheter av psykisk hälsa på ett avdramatiserat sätt, sade Fredrik Sjöberg som tog sina tidigare erfarenheter av ofrivillig barnlöshet som exempel på hur hans uppriktighet fått stort gensvar hos andra.

Anki Sandberg, ordförande för NSPH och moderator för dagen, lyfte fram områden som kan vara extra utmanande att ta upp; som drabbad, anhörig eller i sin professionella roll.

–De riktigt svåra situationerna som rör exempelvis missbruk, hemlöshet, övergrepp och prostitution har vi fortfarande inget riktigt bra språk för ännu – hur man tar upp de ämnena på att hanterbart sätt. Här behöver vi göra mera, säger Anki Sandberg.